Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beneficium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Beneficium—Benfiskar
1278
di’ctio, välsignelse), en katolsk
ceremoniell handling, varigenom
någon eller något tilldelas en
särskild välsignelse. Se S a k r a
-mentalier.
Benefi’cium (lat., välgärning),
plur. be nef i’ c i e r, understöd,
förläning, inkomst av kyrkligt
ämbete, senare ämbetet självt.
Be’neke, Friedrich E d u
-ard, f. 1798, d. 1854, tysk
filosof och pedagog, opponent mot
den samtida spekulativa
riktningen inom tysk filosofi. Enligt B.
finnes filosofiens grundval i den
empiriska psykologien. Inom
denna gjorde B. ingående
undersökningar och utvecklade
betydelsefull författarverksamhet ss.
etiker och pedagog.
Benes [be’nesj], Eduard, f.
1884, tjeckoslovakisk statsman.
B. kom under sina studier vid
universitetet i Prag i beröring
med den tjeckiska nationalismens
ledare, dåv. professorn Masaryk,
ställde sig vid världskrigets
utbrott vid dennes sida i
själv-ständighetsrörelsen och bedrev
först i hemlandet och, efter en
äventyrlig rymning 1915, i
Frankrike, England och Amerika
en intensiv propaganda för
tjeckernas frigörelse från Österrike.
Ententemakterna förmåddes
redan före krigets slut att erkänna
tjeckernas krav. När i nov. 1918
Eduard Benes.
den tjeckoslovakiska republiken
utropades, blev B. dess förste
utrikesminister. 1921 blev han
tilllika ministerpresident. B. har
med skicklighet och energi lett
den nya statens första öden och
särskilt gjort sig bemärkt som
den egentlige skaparen av lilla
ententen (se d. o.).
Benestad, socken i
Kristianstads 1., bildar med Övraby
pastorat i Lunds stift. 530 inv.
Beneve’nto, stad och provins i
Kampanien, Italien. Näst Rom
Italiens på fornlämningar rikaste
stad. Trajanus’ triumfbåge frän
114 e. Kr. Livlig
spannmålshandel. 25,000 inv.
Be’nfey, T h e o d o r, f. 1809, d.
1881, tysk språkforskare, skaffade
sig anseende som framstående
lingvist med avhandlingen Ueber
die Monatsnamen einiger alten
Völker (1836). Banbrytande inom
folkdiktsforskningen blev hans
kommenterade översättning av
Pantsjatantra (se d. o.),
vari han sökte visa, huru de
europeiska folksagorna så sent
som under medeltiden överförts
från Indien.
Benfiskar, Teleo’stei, en till
underklassen Teleo’stomi hörande
ordning vanligen äggläggande
fiskar, i regel med fullständigt
förbenat skelett, tydliga,
bikonkava kotor, fyra par, av gällock
täckta gälar, ktenoid- 1.
cycloid-fjäll, tarm utan spiralveck samt
med bulbus arteriosus men utan
conus arteriosus (jfr Fiskar).
Ordningen, som omfattar de flesta
fiskarna, indelas i Catoste’omi,
Ha’plomi, Hete’romi,
Malacopte-ry’gii, Opi’sthomi, Ostario’physi,
Perceso’ces, Syml>ra’nchii (se
dessa o.) samt Acanthoptery’gii
(se Taggfeningar),
Anacan-thi/ni (se M j u k f e n i n g a r),
A’podes (se Ålfiskar), Pedi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
