Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Bergshantering
1340
d. o.), i likhet med städerna
styrda av rådmän med
bergmästare i spetsen. I regeln voro
hytt- och gruvdriften
kombinerade redan vid 1300-t:s mitt.
Vanligen ägdes en gruva av olika
delägare, dels privatkapitalister,
dels mästermän (bergsmän),
vilka arbetade var för sig och
under sig hade smeder, kolare och
berghuggare. (Jfr S. Tunberg,
Stora Kopparbergets Historia, I.
1922). Ett flertal av våra ännu
bearbetade gruvor ha upptagits
under medeltiden. Sådana äro
Väster och öster Silvberg,
Norberg, Bispberg, Nordmark, Nora
bergslags gruvor, Sala,
Riddar-hyttan m. fl. De stora händelserna
vid nyare tidens början ingrepo
även iB:s utveckling. Upptäckten
av det guld- och silverrika
Amerika åstadkom en fullständig
katastrof beträffande de europeiska
bergverk, som baserades på dessa
metaller. I stället märkas
väsentliga framsteg inom teknikens
område, speciellt vad rör bergets
uppfordring och
vattenundan-hållningen i gruvorna. Skjutning
med krut började på 1600-t. allt
mera att avlösa den förut
använda tillmakningen,
varmed menas bergets
sönder-sprängning under inverkan av i
gruvan uppgjorda eldar. I och
med stenkolens på 1700-t.
påbörjade tillgodogörande i stor skala
och den därmed förenade
utvecklingen av ångtekniken hjälptes
också det övriga bergsbruket över
de svårigheter, som äro förenade
med brytning å större djup.
Beträffande hyttväsendet skönjes
utvecklingen bäst i fråga om sättet
för järnets framställning. Ugnar
med naturligt drag hade redan
under forntiden fått vika för de
låga blästerugnar, som under
namn av osmundugnar
be
gagnades ända in på 1700-t. för
direkt framställning av
smid-bart järn. Jämsides härmed
bedrevs från början av nyare tiden
tackj
ärnsframställ-ning i masugnar, vartill
kom tackjärnets färskning i
härdar. Aled 17- och 1800-t:s
ökade behov av järn inträdde
järnhanteringens stora uppsving,
kännetecknat av de ännu
brukliga metoderna puddling,
martin-smältning och bessemerblåsning.
På allra senaste tid ha elektriska
metoder börjat vinna insteg, men
hittills ha de dock blott
kunnat ifrågakomma, då det gällt
att framställa kvalitetsprodukter
och samtidigt att spara på ett
dyrt bränsle. Särskilt
betecknande för B : s utveckling på senare år
har varit dels B: s
industrialisering och koncentration till större
företag i och med den elektriska
Världens produktion av stenkol,
. tackjärn och koppar.
Årsmedeltal i 1,OOO-tal ton (ä 1,000 kg.).
Ar Stenkol Tackjärn Koppar
1869—1873 240,000 12,364 90
1874—1878 266,000 14,125 103
1879-1883 350,000 19.225 142
1884—1888 441,000 21,594 216
1889—1893 496,000 26,420 267
1894—1898 592,000 31,335 383
1899—1903 792,000 43,006 531
1904—1908 981,000 53,817 700
1910—1913 1,235,000 66,190 901
1914—1918 1,274,000 78,029 1,250
1919 1,158,000 96*4
1920 1,300,000 61,000 984
Sveriges produktion av stenkol,
, järnmalm och tackjärn.
Arsmedeltal i 1,OOO-tal ton (à 1,000 kg.).
Ar Stenkol Järnmalm Tackjärn
1871—1875 50 785 333
1876—1880 93 743 363
1881—1885 151 874 429
1886—1890 177 930 447
1891—1895 203 1,517 471
1896—1900 236 2,294 518
1901—1905 308 3,563 528
1906—1910 291 4,626 567
1911—1915 363 6,760 693
1919 429 4,981 494
1920 440 4,519 471
1921 6,464 313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
