Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergshanteringens vänner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1341 Bergshanteringens vänner—Bergslagernas järnvägar 1342
energiöverföringens inverkan på
lokala kraftförhållanden, dels
ock de ökade möjligheter, som nu
föreligga i tillgodogörandet av
fattigare och sämre råmaterial.
Bergshanteringens vänner,
förening, bildad 1864 med
ändamål att genom föredrag och
diskussioner samt genom utgivande
av tidskriften Blad för
Bergshanteringens vänner liva och
underhålla intresset för
bergshanteringen. Den håller årligt
möte i Örebro vid Hindersmässan
i slutet av januari.
Bergshauptman, se B er g s
-överstyrelse.
Bergshögskolan, se
Bergs-undervisning.
Bergsingenjör, se
Bergs-undervisning.
Bergsjö. 1- Socken i Gävleb. 1.,
pastorat i Uppsala stift. 4,390
inv. — 2. Handelsort i B. 1,
ändpunkt för N. Hälsinglands
järnväg. Träindustri. C:a 600 inv.
Bergsjö och Forsa, tingslag
i Gävleb. L, omfattande
socknarna Harmånger, Jättendal,
Gnarp, Bergsjö, Hassela,
Hälsing-tuna, Idenor, Forsa, Hög, Rogsta
och Ilsbo.
Bergskollegium, se
Bergs-överstyrelse.
Berg-skrabba, se G1 o
bula r i a.
Bergskädda, Pleurone’ctes
kitt, en 30—47 cm. lång flundra.
Analtagg saknas. Blindsidan är
vit, under det ögonsidans färg
växlar; ofta stöter den dock i
rödbrunt och har en mörkare
marmorering. B. finnes från
Biscaya-bukten till Vita havet och är i
Bohuslän tämligen vanlig. B. har
gott kött och säljes ofta under
namnet rödtunga.
Bergslag, distrikt, som hade
privilegium på bergshantering
uppkomna vid 1200-t:s slut (se
Bergskädda.
Bergshantering). De voro
länge administrativa och
judici-ella enheter underkastade egen
bergsrätt och egna domstolar (se
Gruvlagstiftning) med
en fogde som konungens
representant. 1649 bestämdes, att
bergsdomstolarna endast skulle
vara specialdomstolai’ i mål
rörande bergshantering (jfr
Bergs-överstyrelse). Förutom
Sala silverbergslag och Falu
kopparbergslag var Sverige tidigare
indelat i 17 järnbergslager, inom
vilka tackjärnsblåsning skulle
ske. Stångjärnssmide fick
däremot förläggas utom B:s gränser.
Bergshanteringen bedrevs inom
B. av bergsmännen, jordägare,
som mot skattefrihet förbundit
sig att i viss utsträckning bryta
malm och blåsa tackjärn. Sedan
1859 är bergshanteringen fri och
den med bergs jordarna förbundna
arbetsskyldigheten i hytta
upphävd. Med ”Bergslagen” förstås
i dagligt tal de malmförande
trakterna av Västmanland,
Värmland och Dalarna och med
Dalabergslagen s. och s.ö.
Dalarna och n. Västmanland.
Bergslagernas järnvägar (B.
J.), Sveriges största enskilda
järnvägsföretag, förbinda Falun,
Ludvika, Filipstad, Kil, Åmål och
Trollhättan med Göteborg.
Dubbelspår ligga på sträckorna
Göteborg—Olskroken och Borlänge—
Domnarvet. B., som ägas av
Bergslagernas järnvägs-a.b., öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
