Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsvetenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Bergsvetenskap—Bergsöverstyrelse
1350
högskolan utexaminerad elev är
berättigad till titeln
bergsingenjör. Den lägre
undervisningen sker i
bergsskolorna i Falun och Filipstad, med
vilka äro förenade: i Falun dels
en hyttyrkesskola, dels en
bruks-mekanisk yrkesskola, i Filipstad
en gruvyrkesskola. Falu
bergsskola öppnades 1871, Filipstads
1830. — Bergsexamen var
den examen, som genom kungl.
förordning 1750 fordrades för
inträde i bergsstaten; den
innefattade dels naturvetenskapliga
ämnen och matematik, dels
hovrätts-examen. Sedan bergstingsrätterna
indragits, bortföll
hovrättsexa-men från bergsexamen. Efter
densamma genomgicks en tvåårig
kurs vid Falu bergsskola, och en
särskild examen (förenad med
provtjänstgöring) togs i
bergskollegium. För inträde i
bergsstaten fordras numera endast
avgångsbetyg från Bergshögskolan.
Bergsvetenskap är en
sammanfattning av det för
bergshanteringens tekniska skötsel
erforderliga vetandet. Se B er gs
-undervisning.
Bergsviken, sågverk i
Norrbottens 1. Tillhör a.-b.
Ytterst-fors-Munksund, Stockholm.
Bergsvikt, en fordom bruklig
vikt för vägning av
bergsprodukter utom tackjärn och råkoppar.
B. delades i skeppund — 20
lis-pund, lispund = 20 skålpund,
skålpund — 32 lod. 1 skålpund
motsvarade 0,3757 kg.
Bergsvärdie, se
Bergs-överstyrelse.
Bergsyra, se R u m e x.
Bergsöe [bärgsö], V i 1 h e 1 m,
f. 1835, d. 1911, dansk författare
och naturforskare,
överansträngde under entomologiska studier
sina ögon vid mikroskopet, blev
för en tid blind och sökte bot
för denna sjukdom i Italien. Här
tog han motiv till romaner,
novellsamlingar och lyriska dikter
(Fra Piazza del Popolo, 1866, 1
Sabinerbjergene, 1871, Italienske
noveller, 1874 m. fl.), utmärkta
av en yppig, romantisk fantasi,
som gärna sysslar med sällsamma
och skräckinjagande ting.
Bergsöverstyrelse. Svenska
statens kontrollerande och
förvaltande verksamhet inom
bergshanteringen utövades i äldsta
tider av kammar k o 11 e g i
-u m, under Gustav II Adolfs tid
av ett särskilt bergsamt,
underordnat kammarkollegium.
Under Kristinas
förmyndarregering erhöll bergsamtet en mera
fristående ställning, benämndes
generalbergsamt och
sam-mansattes av en generalguvernör
och fyra assessorer. Till
bergsamtet hörde följande
”betjäning” : bergskamrer, riksgardien
(värdien), bergsskrivare,
general-konstmästare och markscheider.
1649 ändrades gener
albergsam-tets namn till
bergskollegium med samma ställning som
övriga kollegier. Det
sammansat-tes av en guvernör (senare
president), som skulle vara en av
rikets råd, samt sex assessorer.
1713 ändrades bergskollegiets
sammansättning till 1 president,
1 vice president jämte bergsråd
och assessorer, vilkas antal
undergått diverse ändringar.
Bergskollegiets domsrätt övergick 1828
till de allmänna domstolarna.
1858 uppgick bergskollegium i
kommerskollegium, vari
ärenden rörande bergshanteringen
numera handläggas av
bergs-byrån, vars chef är
kommerseråd. — Av ålder har utom den
centrala överstyrelsen funnits av
staten tillsatta lokala
bergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
