Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsvetenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Bergtagen—Berguv
1352
tjänstemän. Sålunda funnos
redan på 1300-t. bergmästare
anställda i landet, vilkas
åliggande från början var att vara
ordförande i bergstingsrätterna.
På 1600-t. indelades bergslagerna
i vissa distrikt under var sin
bergmästare, som vid sidan om
sin juridiska verksamhet också
blev teknisk rådgivare och var
skyldig att till bergskollegium
avge årliga berättelser (de s. k.
bergmästarrelationerna).
Berg-mästardistrikten voro indelade
i fögderier, underställda
bergsfogdarna, vilka utom
att vara biträden åt
bergmästarna hade åtskilliga juridiska
göro-mål, som 1855 efter
bergsfogdebefattningarnas indragande
överflyttades till kronofogdarna.
Bergmästarens närmaste man i
vissa distrikt var en
”geschwor-ner”, vars syssla numera innehas
av statens gruvingenjörer.
Dessutom funnos förr en del
underordnade statens tjänstemän vid
bergverken, såsom m a r k s c
hei-d e r (gruvmätare),
konstmästare, bergsvärdie
(proberare), järnvräkare,
vågmätare, vägare,
gruvfogdar m. fl. — Antalet
berg-mästardistrikt, som vid 17OO-t:s
mitt var 12, är numera 6,
nämligen norra, Gävle—Dala, östra,
mellersta, västra och södra
distrikten. Förutom
bergmästar-distrikt funnos självständiga
bergslagsstyrelser i Falun (till
1862) och Sala (till 1888) under
var sin bergshauptman.
Bergtagen, se Bergtroll.
Bergtjära, en tjockflytande
asfalt.
Bergtorsk, se Torsk.
Bergtroll, naturväsen, varom
folktron och sägnen haft mycket
att berätta. I likhet med jättar
och dvärgar voro de ofta fientliga
mot människorna, men berättelser
om deras hjälpsamhet finnas
också. — Sägner om ”bergtagna”
äro vanliga. Män och kvinnor bli
i skogen förvillade och föras in i
berget, där de sedan få stanna i
flera år såsom bergtrollens fångar.
Bergtvål, se V alk 1 er a.
Bergum, socken i Älvsb. 1.,
jämte Angered pastorat i
Göteborgs stift. 920 inv.
Bergunda, socken i Kronob. 1.,
jämte öja pastorat i Växjö stift.
1,000 inv.
Berguv 1. h o r n u v 1. u v,
Bu’bo bu’bo, typ för ett släkte
ugglor med utbredning över
större delen av jorden. B. är en
europeisk art, som i Sverige är
spridd över nästan hela landet,
där den framför allt håller till i
bergiga skogstrakter. Stannfågel.
Den är ett ståtligt djur i sin
spräckliga fjäderdräkt i
övervägande rostgult, mörkbrunt och
svart, lätt igenkännlig på sin an-
Berguv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
