Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beska droppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1391
Beskiderna—Beskow
1392
beskickningen sitt pass eller får
det sig tillställt, allt eftersom
det är hemlandet eller den
främmande staten som avbryter
förbindelserna. — Till beskickningens
uppgift hör tillsyn över
landsmännens säkerhet i det främmande
landet och att med
uppmärksamhet följa dettas politik. —
Beskickningens förhandlingar med
den främmande staten försiggå
antingen skriftligt eller muntligt.
De muntliga förhandlingarna
föras med utrikesministeriet, mera
sällan i form av audienser hos
suveränen i närvaro av
utrikesministern. — Beskickningarna
äga ett flertal
företrädesrättigheter. Dess medlemmar äro ej
underkastade den främmande
statens jurisdiktion
(exterrito-rialrätten), äga mot
övergrepp starkare rättsskydd än
andra, äga att utan censur
avsända chiffertelegram eller
kurir-meddelanden (depeschfrihet), äro befriade från skatter
och pålagor. — Samtliga
utländska beskickningarna i en stat
bilda den diplomatiska
kåren (le corps diplomatique),
ledd av det äldsta ackrediterade
sändebudet av främsta klassen
(le doyen). — Det förekommer
stundom, att en beskickning utom
sitt eget lands intressen på
särskilt uppdrag tillvaratager en
eller flera främmande staters. —
Metall. De ämnen (malmer,
slaggbildande medel m. m.), som
jämte ev. brännmaterial
”insättas” i eller ”uppsättas” på en
ugn för att där deltaga i en
metallurgisk process. Att
besk i c k a en ugn är att i ugnen
införa beskickningsmedeln.
Beski’derna, del av Karpaterna
(se d. o.). Några av bergspassen
erövrades 1914 av ryssarna och
blevo häftigt omstridda, till dess
tyska sydarmén (v. Linsingen)
återtog dem febr. 1915.
Beskjutningsplan, karta över
ett artilleritruppförbands (en
befästnings ) beskjutningsområde
med inlagt rutnät e. d. för
eldledningens underlättande. Dylika
planer komma huvudsakligen till
användning i
ställnings-(fästnings-) krig och utföras vanligen
i skalor från 1 : 10000 till
1 : 25000.
Beskow. L B e r n h a r d v. B.,
f. 1796, d. 1868, frih., författare,
skald, Svenska akademiens
ständige sekreterare från 1834,
hovmarskalk. Han började 1816
framträda som diktare och vann
Svenska akademiens stora pris
för sitt 1824 utgivna
fosterländska skaldestycke Sveriges
anor, ägnade sig sedan åt
dramatiken och skrev bl. a. Erik XIV,
Torkel Knutsson och Gustaf
Adolf i Tyskland, upptog en
vidlyftig publicistisk verksamhet
i konservativ och monarkisk anda.
Särskilt berömda äro B: s i
Svenska akademiens handlingar
ingående minnesteckningar över
framstående män. — 2. Gustav
Bernh. v. Beskow. Litografi av Cardon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
