Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskrivande geometri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Beskrivande geometri—Besparingsskog
1394
Emanuel B., f. 1834, d. 1899,
predikant och lärare, lät bygga
Blasieholmskyrkan 1865
—67 och grundläde 1867 den
efter honom uppkallade
Beskow-ska skolan i Stockholm.
Utgav en mängd
uppbyggelseskrif-ter. — 3. Fredrik
Natanael B., f. 1865, predikant i
Djursholms kapell, ehuru ej prästvigd.
1897—-1909 förestånd. för
Djursholms samskola. Livligt socialt
intresserad, har han grundat
B ir k agård en (se d. o.).
Flitig social och religiös författare.
Även verksam som
porträttmålare. Gift med Elsa B., f.
Maartman, f. 1874, utgivare och
illustratör av vis- och sågböcker
för barn. — 4. Knut Jakob
B., f. 1876, industrimän, chef för
Höganäsverken 1918,
finansminister i O. v. Sydows ministär 1921.
Beskrivande geometri, se
Geometri.
Besksöta, se S o 1 a n u m.
Beskällare, hingst, som
användes till betäckning. — B e s k ä 1
-laresjuka orsakas av ett
okänt smittämne, som sprides
vid parningen. B. yttrar sig i
små, gulaktiga, tunna blåsor på
hanlemmen, skidans slemhinnor
och blygdläpparna. Efter
blåsor-nas bristning uppstå sår, som
läkas på 8—14 dagar. Botemedel:
djuren uteslutas från parningen;
noggrann renlighet, dagliga
tvättningar med ljumt vatten.
Beskärning av fruktträd
företages för att giva träden lämplig
form samt framtvinga en rik
blom- och fruktsättning. B.
verkställes helst på vårvintern, febr.
•—mars, och första gången i regel
icke, förrän träden en sommar fått
rota sig på det ställe, där de
blivit inplanterade. B. bör ske
årligen, första åren för att reglera
trädens tillväxt och
fruktsätt
ning, vid äldre år för att
borttaga torra kvistar samt hålla
kronan luftig.
Beslag. Jur. Handling,
varigenom en tjänsteman tar i sin
besittning gods, som han anser vara
förbrutet. — Tekn. De
metalldelar, som i konstruktivt eller
dekorativt syfte anbringas på
möbler, snickerier o. s. v. — Fys.
och Kem. Tunt skikt av ett ämne,
som avsatt sig på ytan av ett
föremål. Se
Blåsrörsana-lys. — Veter. Se Hovbeslag.
Beslå, rulla ihop och fastbinda
segel, flagga o. d. Fastbindningen
göres med beslagslina, en
lång lina, varmed hela seglet kan
beslås, 1. med kortare
beslags-sejsingar.
Be’sman 1. betsman (ord
av slavisk härkomst), hand våg
med fast motvikt och flyttbar
egg. Motvikten och en hake för
det föremål, som skall vägas, äro
fästade i var sin ände av en rak
järn- eller trästång. I
jämviktsläge utvisar eggen det vägda
föremålets vikt på en skala, som
är anbragt på stången.
Besnard [bena’r]. 1. Albert
B., f. 1849, fransk målare,
erhöll 1874 Rompriset, har under
påverkan av impressionisternas
målningssätt utfört dekorativa
kompositioner, landskap med
figur- eller djurstaffage samt
främst ett stort antal eleganta
societetsporträtt. — 2. René
Henry B., f. 1879, fransk
advokat och radikal-socialistisk
politiker, har varit
understatssekreterare och omväxlande
arbets-och kolonialminister i flera
ministärer, bl. a. i Poincarés kabinett
jan. 1913, Briands jan.—mars
1913 och Painlevés 1917.
Besoa’r, se B e z o a r.
Besparingsskog,
sockenall-männingar av betydligt omfång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
