Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bessières ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Besvär—Beta
1404
dets betydelse som term inom
logiken jfr Definition och
Determination.
Besvär (av ty. schwer, tung),
olägenhet, möda; klagomål. —
1. Kam. Prestation i tjänst eller
penningar, som utkräves till
fyllande av allmänt statligt eller
kommunalt behov. Dessa
prestationer, s. k. allmänna
besvär, äro dels personella, dels
utgående efter hushåll, mantal
eller fast egendom. — 2. Statsr.
Klagomål eller önskningar, som
under ståndstiden i Sverige varje
stånd för sig eller i förening med
de andra kunde framställa till
regeringen, ett slags motionsrätt.
— 3. Processr. Rättsmedel,
varigenom i brottmål och
ansök-ningsärenden samt i vissa
tvistemål klagan över domstols utslag
föres hos högre rätt. Genom
besvär föres även klagan över beslut
i äktenskapsmål och
boskillnads–mål samt i mål om barn utom
äktenskap. Se Rättsmedel
och V a d. — 4. Förv. Klagomål i
administrativa ärenden, vilka må
anföras hos överordnad
förvaltande myndighet och i sista
instans i regel hos konungen, vare
sig B. prövas i statsrådet,
Regeringsrätten eller Högsta
domstolen.
Besvärjelse, en högtidlig
formel, som uttalad eller skriven
tros kunna påverka naturen och
dess krafter på magiskt sätt,
d. v. s. genom sin egen,
inneboende hemlighetsfulla kraft.
Från bönen skiljer sig B. genom
denna sin magiska,
självverkan-de karaktär. På lägre stadier
kan det emellertid stundom
vara svårt att uppdraga gränsen.
B. förutsätter ingalunda
föreställningen om en bestämd
gudomlig makt, över vilken man
genom formeln befaller, men
innebär alltid en animistisk
naturuppfattning. Jfr Exorcism
och Magi.
Besättning. Lantbr.
Sammanfattning av djur av samma art,
som hållas på en lantgård t. ex.
hästbesättning,
nötkreatursbesättning o. s. v., 1. i vidsträckt
bemärkelse samtliga djur på en
lantgård, kreatursbesättning. —
Mil. Se Krigsbesättning.
Bet (av fr. béte, djur, eg. faire
la béte, förlora i spel),
straffinsats i spel, framför allt vira.
Beta, B, andra bokstaven i
grekiska alfabetet.
Be’ta, växtsläkte (fam.
Cheno-podia’ceae), till vilket räknas B.
vulga’ris, stamformen till de
hundratals betsorter, som
fram-alstrats genom odling.
Stamformen förekommer vild utefter
havsstränder (särskilt kring
Medelhavet) och har en tunn pålrot,
knappast tjockare än stjälkarna.
Den är flerårig och utbildar flera
blombärande, nedliggande
stjälkar. De oansenliga blommorna
sitta gyttrade i axlika
blomställningar. — Betodlingen är mycket
gammal och började antagligen
omkr. 500 år före vår tideräkning.
De odlade formerna äro tvååriga
och utbilda en upprättstående
blomstjälk först under det andra
året. För så vitt frön ej önskas,
skördas dock betorna redan det
Olika slag av foderbetor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
