Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betalning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1407
Betalningsapparat—Beteigeuze
1408
sättet kallas kvittning. —
Om borgenärers inbördes rätt och
företräde att av gäldbunden
egendom utfå B. för sina fordringar
se Förmånsrätt.
Betalningsapparat, se
Kassaapparat.
Betalningsbalans, benämning
på förhållandet mellan ett lands
skulder och fordringar på
utlandet vid en viss tidpunkt. Detta
förhållande tar sig uttryck i
växelkursen. B. säges vara
gynnsam, om fordringarnas värde
överstiger skuldernas. Råder
motsatt förhållande, är B. ogynnsam.
Faktorer, som påverka B., äro
förhållandet mellan export och
import, mellan landets egna och
utländska trafikanters
förtjänster på fraktfart på landet,
mellan utländska kapitalplaceringar
inom landet och dess egna i
utlandet, m. m.
Beta’nia. 1. By på Oljebergets
ö. sluttning, i närheten av
Bet-fage; där hade Jesus vänner, hos
vilka han gästade under den sista
vistelsen i Jerusalem (Mark. 11:
11 ff., 14:3 ff.). — 2. I Joh.
1:28 omtalat, eljest obekant
ställe ö. om Jordan.
Betbrand, sjukdom hos
foder-och sockerbetor, antagligen
förorsakad av en svampart, Pho’ma
be’tae. Svampen utvecklar små
sporgömmen (p y k ni d er) så-
som svarta punkter på bladen,
vilka slutligen svartna och dö.
Sjukdomen angriper även roten,
så att djupa rötfläckar uppstå.
Sporerna äro synnerligen
livskraftiga och svåra att utrota.
Bete. Lantbr. Genom B.
till-varatages på billigaste och
naturligaste sätt jordens produktion, i
det djuren själva få skaffa sig
sitt foder och slåtter, bärgning,
utfodring och gödseltransport
därigenom inbesparas. I regel
betas endast å sådan mark, där
tillgången på foder är så knapp,
att slåtter icke skulle löna sig, 1.
där den omöjliggöres på grund
av terrängförhållanden, t. ex.
skog- och hagmark, vattensjuka
ängar, slåttervallar efter
höskörden o. s. v. På senare år har allt
större intresse uppstått för
anläggande av betesvallar, och det har
visat sig, att dessa ofta lämnat
högre avkastning än om jorden
tagits i kultur som åker.
Dessutom äro
anläggningskostnaderna låga. För att erhålla en god
betesvall måste emellertid
dik-nings- och röjningsarbeten
företagas. Enstaka träd kunna
kvarstå för att bereda djuren skugga.
Tuvor borthuggas och stenar
bortsprängas, kala fläckar
igensås med lämpliga mångåriga gräs
och foderväxter, ytan luckras
med lätta harvar, varigenom även
mossbildning motarbetas. Kalk
samt konstgödsel i form av
kai-nit, thomasfosfat, benmjöl m. m.
givas med fördel. Lämpligt är att
indela vallen i fållor, vilka
avbetas i tur och ordning. Gräset
bör ej få bliva för högt, innan
betning sker, då annars mycket
skulle nedtrampas. — Fiskerit.
Agn, lockbete vid fiske med krok,
utgöres av insekter, mask,
blötdjur, småfisk m. m.
Beteigeuze [betäjö’å], fix-
Betania.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
