Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1417
Betsel—Betyg
1418
apostlarna Filippus’, Andreas’
och Petrus’ hemstad.
Betsel, den del av seltyget,
som anbringas å hästens huvud.
B. består av huvudlaget,
som utgöres av remmar och
spännen, samt bettet, som ligger i
hästens mun. En mångfald olika
B. begagnas. Det vanligast
använda körbetslet kallas träns.
Betsiboka, flod på
Madagaskar, utfaller på n.v. kusten.
Betsjuanaland, se
Bechu-a n a 1 a n d.
Betsman, se B e s m a n.
Betsockertillverkning, se
Sockerpolitik och
Sockertillverkning.
Bettna, socken i Södermani. 1.,
pastorat i Strängnäs stift. 1,930
inv.
di Betto, Bernardino, se
Pinturicchio.
di Betto Bardi, D o n a t o,
se D o n a t e 11 o.
Bettrötthet, en sedan länge
hos betor, särskilt sockerbetan,
iakttagen sjukdom, som
ursprungligen troddes förorsakad av att de
för växten nödvändiga
näringsämnena genom upprepad
bet-odling utsugits ur jorden.
Sedermera har ådagalagts, att
upphovet till sjukdomen är en
parasiterande mask, betålen (se
Trådmaskar).
Be’tula, se Björk.
Betula’ceae, växtfamilj (ordn.
Faga’les). Träd och buskar,
sam-byggare med både han- och
honblommor i hängen. Arterna
tillhöra framför allt den norra
tempererade zonen. Viktigare släkten
äro A’lnus, BFtula, Carpi’nus,
Go’rylus.
Betyg, en skriftlig handling,
som utgör ett omdöme om en
persons egenskaper i något
avseende. Vid svenska skolor skiljer
man på admonitionsbe-
t y g, som under terminens lopp
tillställas vissa lärjungar som
varning för försumlighet, lättja
eller dåligt uppförande, t
er-rn i n s b e t y g vid termins slut
för insikter och färdigheter, flit
och uppförande,
examens-betyg vid läsårs slut samt a v
-gångsbetyg, då lärjunge
avgår från läroanstalten.
Betygs-graderna äro A (Berömlig), a
(Med utmärkt beröm godkänd),
AB (Med beröm godkänd), Ba
(Icke utan beröm godkänd), B
(Godkänd), Bc (Icke fullt
godkänd), C (Underkänd) och D
(Klandervärd). I betygsenheter
bliva dessa 3, 2 %, 2, 1 %, 1, %,
0,—1. Även förekommer direkt
siffergradering, t. ex. 7—0, 10—0.
— Vid universiteten hör man
ännu ofta de latinska
benämningarna Lauda’tur (A), Gum
insig-nio’re l<iu’de approbcdtur (a) —
förk. Gum ins., Gum lgu’de
appro-ba’tur (AB) — förk. Gum lgu’de,
Non si’ne lgu’de approba’tur
(Ba) — förk. Non si’ne,
Appro-ba/tur (B). Efter varje avlagd
tentamen erhålles ett t e n t a
-mensbetyg. Då betyg
erhållits i vederbörligt antal
ämnen, kunna de inlämnas till
fakulteten med examensansökan,
varpå man får ett
examens-betyg. — Provårsbetyg
erhåller lärare, som genomgått
provår. —
Tjänstgöringsbetyg utfärdas för tjänstemän
och innehåller intyg om innehavda
befattningar samt det sätt, varpå
dessa skötts. — Då tjänstehjon
skall sluta sin plats, äger det
av husbonden vid uppsägningen
erhålla en s. k. o r 1 o v s s e d e 1,
vari nämnes tjänstens längd,
tjänstehjonets frejd, särskilt
nykterhet, dess arbetsförmåga och
dess ledighet att taga annan
tjänst. I avskedsbety get
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
