Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1419 Bet-ål—Beuthen 1420
intygas tjänstehjonets
förhållande i tjänsten från or lovs sedelns
avgivande till avflyttningsdagen.
— Arbetsbetyg utfärdas dels
av pastorsämbete på begäran av
arbetssökande och innehåller då
uppgift om dennes namn, ålder,
civilstånd och kyrkobokföringsort,
dels av arbetsgivare över
arbetare, som slutar sitt arbete hos
honom. Detta senare B., som ofta
inskrives i betygsbok, innehåller
uppgift om arbetarens namn,
ålder, tid för anställningen,
huvudsaklig sysselsättning, orsaken till
avflyttningen och vitsord om
uppförande och ar bet skunnighet.
— Till prästbetyg eller
prästbevis höra flyttnings-,
ålders- och arbetsbetyg,
äkten-skapsbetyg, lysnings- och
vigselbevis samt utdrag ur födelse- och
dop-, konfirmations-,
lysnings-och vigsel- samt död- och
begrav-ningsböckerna.
Bet-ål, se Bettrötthet och
Trådmaskar.
Betäckning. Krigsv. 1.
Truppförband, som avdelats till skydd
för annan (rörlig) formation
(artilleribetäckning, trängbetäck-ning). — 2. Terrängföremål o. d.,
som användes såsom skydd mot
fientlig insyn och eld (t. ex. ”taga
betäckning bakom en sten”). —
Lantbr. Detsamma som parning.
Betänkande kallas ett
skriftligt utlåtande, som ett utskott,
en kommitté e. d. avgiver över
en fråga, som förelegat till
bedömande. Utskottens
betänkan-den äro antingen utlåtanden eller
memorial (se d. o.). Den ledamot,
som hyser en från majoriteten
avvikande mening, kan anföra
densamma i en reservation, som
fogas till betänkandet.
van Beuningen [bö’jningen],
K o e n r a a d, f. 1622, d. 1693,
nederländsk statsman, kom 1652
till Sverige för att få hjälp
mot England men misslyckades
i sina planer. Motarbetade
Sverige under krigen med Danmark
1657—60 och bidrog kraftigt till
Köpenhamns undsättning hösten
1658. B. var sedan sändebud i
Frankrike och England samt
borgmästare i Amsterdam.
Beurreus [börre’us],
Diony-s i u s, d. 1567, läkare, humanist,
till börden fransman, anställd i
Gustav Vasas tjänst i början av
1540-t. och från 1547 lärare för
konungens söner. B. förde
förhandlingar om Erik XIV: s
giftermål med Elisabet av England
och Maria Stuart av Skottland
och stod högt i hans gunst men
råkade ut för hans vrede efter
Sturemorden och blev på
konungens befallning mördad.
v. Beust [böjst], Friedrich
Ferdinand, f. 1809, d. 1886,
tysk och österrikisk statsman.
Såsom ledare av den sachsiska
politiken 1849—66, till en början
såsom utrikesminister, kämpade
B. för en sammanslutning av de
tyska mellanstaterna,
motarbetade Preussens tyska
enhetspla-ner och stödde Österrike i kriget
1S66. S. å. övergick han i
österrikisk tjänst, genomdrev
uppgörelsen (Ausgleich) med Ungern
1867 och lämnade sin medverkan
till en mängd liberala reformer.
1870 nödgades B., trots
personliga sympatier för ett hämndkrig
mot Preussen, på grund av
österrikiska arméns dåliga utrustning
iakttaga neutralitet under
fransk-tyska kriget. Efter sin
avgång 1871 var han till 1878
sändebud i London och därefter till
1882 i Paris.
Beuthen [bö’jten], stad i
tyska delen av Ober-Schlesien
med betydande kol-, järn- och
zinkgruvor. 70,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
