Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1447
Bibliotek
1448
Bokmagasin i Kungl. Biblioteket i
Stockholm.
för de moderna stora
national-biblioteken i Europa. I det ena
landet efter det andra (tidigast
i Frankrike: redan 1537)
infördes lagstadgad
avlämningsskyl-dighet till det furstliga
biblioteket och även till ett och annat
universitetsbibliotek i fråga om
allt som trycktes i landet. Under
1700-t. gjordes vissa
furstebibliotek under inflytande av
upplysningstidens idéer offentligt
tillgängliga. Först under 1800-t.
börjar det i egentlig mening moderna
biblioteksväsendet att utvecklas.
Behovet att underlätta översikten
och användningen av de stora
boksamlingarna nödvändiggjorde
utarbetandet av enhetliga och
noggranna regler för böckernas
förtecknande och ordnande. I
större eller mindre utsträckning
nykatalogiserades de stora
bibliotekens samlingar, och under
samverkan mellan olika bibliotek
har man skapat stora nationella,
t. o. m. internationella
kataloger. En av föregångsmännen på
katalogiseringsarbetets område är
italienaren Antonio Panizzi, som
såsom tjänsteman vid British
Museum 1831—66 omskapade
detta och utarbetade en av de
första kodifikationerna av
kata-logiseringsregler. Bokmassornas
ökning i de stora biblioteken
framtvingade nya former i fråga om
utrymmets tillgodogörande. Det
ända fram i 1800-t. förhärskande
s. k. salsbiblioteket med
sina ofta livsfarligt höga hyllor
längs väggarna började utbytas
mot det s. k. bokmagasinet,
första gången helt infört vid
British Museums tillbyggnad
1854—57 och bestående av 2,2—
2,5 m. höga boksalar, där
golvplatsen är upptagen av bokhyllor,
vilka ej äro högre än att en
person av normal längd når upp till
översta hyllbrädan och vilka stå
så tätt som med hänsyn till
belysning och framkomlighet kan vara
lämpligt. Dessutom blevo de för
allmänheten avsedda läsrummen
rikare och bättre utrustade. I
fråga om dessa bibehölls det
gamla ”salsbiblioteket”, om än
givetvis modifierat med hänsyn
till hyllhöjden. Tiderna för
bibliotekens öppethållande
utsträcktes. Genom samverkan i
låneav-seende mellan olika bibliotek
ökades det särskilda bibliotekets
förmåga att tillgodose
forskningens behov. — Under 1800-t.
öppnades även nya områden för
biblioteksverksamheten. Sam-
Ett typiskt amerikanskt ”öppet hy
11-rum”. Utlåningsrum för vuxna i ett
New York-bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
