Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Bibliotek
1450
hällsutvecklingen med dess efter
hand allt starkare inriktning på
demokratisering krävde, att alla
samhällsklasser drogos in i
bild-ningsarbetet, och biblioteket blev
härvid ett av de förnämsta
medlen. Folkbiblioteken ha
under århundradena före 1800
haft sin föregångare i ett och
annat stadsbibliotek, i små
boksamlingar vid sockenkyrkorna, i
”lånebibliotek”, bland vilka
senare särskilt kan erinras om
Benjamin Franklins år 1731 i
Philadelphia grundade
förenings-bibliotek, Philadelphia Library
Company. En ny epok i
folkbibliotekens historia kan man
emellertid anse begynna vid
1800-t :s mitt. År 1850 antog det
engelska parlamentet the Ewart
Bill, en lag, som gav varje
kommun rätt att pålägga en särskild
skatt av en penny på vart i skatt
inbetalt pund för upprättandet av
offentliga bibliotek. Två år
tidigare hade emellertid i För. Stat,
ett initiativ tagits, som blev ännu
mer betydelsefullt. 1848
bemyndigade den lagstiftande
församlingen i Massachusetts staden
Boston att årligen anvisa till
underhåll av ett offentligt
bibliotek 5,000 dollars. Det är i För.
Stat:s B., som sedermera de
verksamhetsformer, vilka
känneteckna det moderna folkbiblioteket,
fått sin rikaste utveckling. Det
Barnrum i ett amerikanskt bibliotek,
Sagoafton i ett amerikanskt bibliotek,
var där som man tidigast (redan
på 1880-t.) fick ögonen upp för
betydelsen av att låta
allmänheten få fritt tillträde till
hyllorna. Denna princip med
öppna hyllor, open shelves, har
vunnit tillämpning också
flerstädes i Europa. Det var vidare
amerikanska folkbibliotek, som
började (likaledes på 1880-t.)
införa särskilda avdelningar för
barn. Barnbiblioteket har
efter hand börjat tränga igenom
även i de europeiska länderna.
Tidigare och mera mångsidigt än
annorstädes har man i de
amerikanska B. utbildat
filialsystem med en mångfald från
huvudbiblioteket utgående
”förgreningar”: stora filialbibliotek,
ofta i egna byggnader,
utlånings-stationer med eller utan stående
bokförråd, vandringsbibliotek
o. s. v. Antalet lån i välordnade
amerikanska B. går också upp
till siffror, som äro höga ej blott
i och för sig utan också i
förhållande till invånarantalet i resp,
städer. De amerikanska
biblioteken söka emellertid också genom
litteratur- och studieanvisningar
egga till mera kvalificerad
läsning och underlätta planmässiga
studier. De större public libraries
gå mycket långt i sina försök att
tillfredsställa starkt
specialiserade studieintressen. Vissa av de
avdelningar, som direkt ha med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
