Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildligt uttryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1543
Bildligt uttryck—Bildt
1544
Bildligt uttryck, ord eller
ordsammanställning, som på grund
av någon jämförelse användes
utanför sin egentliga betydelse.
Bildningsvärme, se
Termo-kemi.
Bildningsvävnad, se Mer i
-s t e m.
Bildrim, se Bildverser.
Bildskrift, den form av skrift,
som framställer sitt innehåll i
bilder. Dessa bilder äro nästan
alltid stiliserade och förenklade
och ha i regel en konventionell
betydelse, d. v. s. ge icke någon
direkt visuell bild av
skriftinnehållet utan kunna läsas endast
av den som på förhand känner
betydelsen av varje tecken. —
Många olika slag av B. ha under
skilda tider använts av olika
folk; de kunna emellertid samlas
i två huvudavdelningar:
be-greppsskrift och talskrift. —
Begreppsskriften
uttrycker direkt föreställningar och
begrepp utan att vara bunden vid
ett bestämt språk (den är
ide-ografisk); detta system
användes särskilt av amerikanska
indianstammar och har i vår
världsdel en vidsträckt
utbredning i s. k. tjuv- och luffarskrift,
skriftsystem, som i enkla,
symboliska bilder innehålla
varningar, upplysningar och
uppmaningar till yrkesbröder. — T a 1
-skriften återger icke direkt
föreställningar och begrepp utan
Hieroglyfinskrift pà egyptisk trätavla,
omkr. 2800 f. Kr.
uttrycker ord och språkljud.
Bildskrift i denna funktion
(såsom de egyptiska hieroglyferna,
se Hieroglyfer) torde
alltid vara utvecklad ur
begrepps-skrift och tenderar nästan alltid
till en sådan utveckling, att
bilderna småningom upplösas och
omstiliseras till oigenkännlighet
(så t. ex. kilskriften, se d. o.).
Talskriften är icke nödvändigtvis
så nära knuten vid det talade
språket, att varje tecken har
endast ett ljudvärde. Så t. ex. kan
en hieroglyf samtidigt beteckna
två eller flera av följande
möjligheter : bokstavsljud, stavelse,
begrepp (som idiogram) eller ord.
Vissa kilskriftstecken äro
utomordentligt mångtydiga.
Bildstormare, se
Bilddyrkan.
Bildstrider, se
Bilddyrkan.
Bildt, från Danmark
härstammande adlig ätt, introducerad
1664. En gren friherrlig 1864. —
1. Didrik Anders Gillis
B., f. 1820, d. 1894, militär,
diplomat och politiker. 1859
generalmajor, 1862 överståthållare i
Stockholm, 1874 svensk minister
i Berlin, 1886 riksmarskalk. 1847
medlem av riddarhuset, erhöll han
snart inflytande som politiker,
medverkade 1865 till
representationsreformen, var led. av F. K.
1867—74 och 1887—93, intog i
tullfrågan en moderat hållning,
om också med tiden allt mer
tull-skyddsvänlig, och blev 1888—89
lare, den föreg:s son, minister i
försonlighetens tecken. — 2.
Carl Nils Daniel B., f.
1850, frih., diplomat,
skriftställare, den föreg:s son, minister i
Rom 1889—1902, i London 1902
—05 och ånyo i Rom 1905—20.
Ombud vid fredskonferensen i
Haag 1899. Led. av permanenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
