Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildtelegrafi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1545
Bildtelegrafi—Biljard
1546
skiljedomstolen i Haag. Livligt
litterärt och vetenskapligt
intresserad har han utövat ett
uppskattat författarskap, bedrivit
ingående forskningar angående
Birgitta och drottning Kristina och
tagit en kärleksfull vård om
svenska minnen i Rom och
Italien. Ledamot av Svenska
akademien sedan 1901. — 3. Knut
Gillis B., f. 1854, general, son
till B. 1, 1904—05
generalintendent, 1905—19 chef för
generalstaben. Har inlagt stora
förtjänster om den svenska arméns
modernisering. 1899—-1908 led.
av F. K.
Bild telegrafi, se
Fototelegrafi.
Bildverser, b i 1 d r i m, en
verskonst, som S i m m i a s från
Rodos (omkr. 324 f. Kr.)
uppfann och som består i att
verserna äro sammansatta i form
av något föremål, vaser, hjärtan,
bilor m. m.
Bi’leam, enligt de äldre
källornas framställning i 4 Mos. 22
ff. en profet, som eftersändes av
moabiternas konung Balak för att
förbanna de mot Kanaan
framträngande israeliterna. Under
vägen hejdar honom en Herrens
ängel, som han själv icke ser,
förrän hans ridåsna tilltalat
honom på mänskligt språk.
Framkommen uttalar han sedan,
gripen av profetisk hänryckning,
till Balaks stora förtrytelse i
st. f. förbannelse en trefaldig
välsignelse över Israel. I yngre
framställningar (4 Mos. 31 m. fl.)
skildras B. såsom en falsk profet,
som förfört Israels folk till synd.
Bilha’rzia, se Sugmaskar.
Bilin, stad i Tjecko-Slovakiet,
nära sachsiska gränsen v. om
Elbe. Mineralvattenkällor. 8,500
inv.
Bilinjer, även kallade hjälp-
linjer, inom musiken sådana
korta linjer, som ovanför eller
under läggas till det vanliga
fem-radiga linjesystemet för att bilda
grund för toner, som ej få rum
på eller mellan dettas linjer.
Bilirubi’n, se Galla.
BiTis, lat., galla.
Biliverdi’n, se Galla.
Bilja’rd (fr. billard, av bille,
stenkula, biljardboll) betecknar
dels ett spel med kulor av
svarvat elfenben, dels ett för spelet
inrättat bord, en dubbelt så lång
som bred skiva, helst av skiffer,
överdragen med grönt kläde,
inramad av stoppade och klädda
vallar och uppburen av fyra
stadiga ben. Skivan har sex hål,
ett i varje hörn och ett på
vardera långsidan. Från hålen leda
vanligen under skivan rännor, i
vilka ”gjorda” bollar falla ned i
en låda: för vissa spel begagnas
skiva utan hål, varför dessa
bruka kunna stängas. Spelet
tillgår så, att man med en kö, en
stång i form av en smal kägla
med läderskoning i spetsen,
stöter till ”spelbollen”, så att denna
träffar andra bollar och
eventuellt driver dem i hålen. Spelar
man ”med dessein”, försöker man
därjämte beräkna stöten så, att
spelbollen efter
sammanstötningen med annan boll intar
fördelaktigt läge för nästa stöt. Några
vanliga spelformer äro c a
ram-b o 1 a g e: två spelare och tre
Biljard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
