Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birgus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1575
Birka folkhögskola—Birkarlar
1576
tagits. I öster och söder från
stadsområdet utbreder sig ett
vidsträckt gravfält med över två
tusen högar, ett stort antal
gravar under slät mark och många
trekantiga, fyrkantiga och
”båt-formiga” stensättningar.
Dateringen av platsens bebyggelse
(omkr. 700—1050) vilar på
fynden från dessa gravar. -—■ B. var
centrum för Ansgars mission i
Sverige (se Ansgar) och vid
den tiden säkerligen Sveriges
enda stad. Adam av Bremen
nämner staden som bestående ännu
efter mitten av 1000-t., men den
torde då redan ha varit
över-flyglad av Sigtuna och icke lång
tid därefter upphört att existera.
Man har uppställt den hypotesen,
att B. skulle ha varit en frisisk
köpmanskoloni. — Arkeologiska
grävningar utfördes redan av
Hadorph och Peringskiöld 1686
på B:s plats; 1871—81
genom-grävdes en stor del av området
av Hj. Stolpe.
Birka folkhögskola,
Jämtlands läns folkhögskola, grundad
1901, sedan 1907 förlagd till
Birka vid Täng. B. äges av
Folkhögskolans byggnadsförening u.
p. a. och omfattar
samskoleord-nad vinterkurs samt
lantmannaskola och lanthushållsskola.
Birkagården, ett socialt
arbetsföretag i Stockholm,
Karlbergsvägen 86, startat hösten
1912 och omfattande barnkrubba,
kindergarten, lek- och arbetsstuga
med eftermiddagshem samt
söndagsskola. 1916 ökades
verksamheten med en folkhögskola, som
drives av B. och Arbetarnas
bildningsförbunds Stockholmsavdelning. Barnarbetet, delvis
kommu-nalunderstött, är beroende av
gåvor. Syftet med B. är att låta
människor från olika
arbetsom
råden mötas som likar och att
utan konfessionstvång arbeta för
personlig och social kristendom.
Jfr Beskow 3.
Birkarlar, b i r k a r 1 a b o a r
(fsv. bærchara av nederl.
berec-ker, styresman), ett slags
föreståndare eller hövdingar för
lapparna (enligt Olaus Magnus)
eller möjligen urspr.
styrelsemedlemmar i gille, som handlat med
lapparna. B. hade privilegier på
lappmarkshandeln sedan
medeltiden, och därmed följde tidigt
rätt att upptaga skatt av vissa
lappar mot att birkarlen erlade
en bestämd avgift till kronan.
Denna rätt kunde birkarlen
försälja eller skifta. En stor
del av lapparna betalade sin
skatt direkt till kronans fogde
(konungslappar). Skillnaden
mellan birkarlar och nybyggare
försvagades så småningom, i det att
de förra skaffade sig fast
egendom och de senare genom gifte
eller annorledes förvärvade
”lotter” i lapparna. I början av
1600-t. avskaffades
birkarlinstitutio-nen som sådan. Hädanefter ägde
fogden bestämma, vilka som finge
bedriva affärer med lapparna.
Dessa affärer fingo endast
försiggå på dagen på bestämda
marknadsplatser och
marknadstider, och skulle handelsman
erlägga en tiondel av alla inköpta
varor till kronan. Innan
affärerna började, skulle fogden
upptaga lappskatten och för kronans
räkning inköpa så många skinn,
han ville. Marknadsplatser voro
Jockmock, Arvidsjaur, Lycksele
och Tenoteki. — År 1606 funnos
i Torne lappmark 22, i Lule 17,
i Pite 16 och i Ume 11 birkarlar.
Intill 1700 synas birkarlar ha
funnits i lappmarkerna. —
Lapska borgal, handelsman, är bildat
av birkarl. Jfr B i r k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
