- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
1583-1584

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biscaya-val ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1583

Biskop

1584

Ärkebiskopsstaven, Uppsala.

under trycket av den gnostiska
faran. Under striden mot
gnosti-cismen har f. ö. biskoparnas
inflytande allt mer ökats: de ha
gjort anspråk på att vara och
även blivit betraktade som de
enda rättmätiga arvtagarna till
apostlarna (jfr Apostolisk
succession). Med det sålunda
vid 100-t:s slut allmänt utbildade
biskopsämbetet kan den katolska
kyrkan i författningshänseende
sägas vara principiellt
färdigbildad. Redan från denna tid gör
sig f. ö. en tendens till
ytterligare centralisering gällande:
biskoparna i provinsernas
ledande städer få en mer framskjuten
ställning än övriga (från 300-t.
i Orienten benämnda m e t r o •
p o 1 i t e r, från 400-t. i Västern
ärkebiskopar; se d. o.),
och över dessa höja sig slutligen
i österns förnämsta städer
patriarkerna (se d. o.), medan
i Västern Roms B. allt tydligare

Ärkebiskopsskruden, Uppsala.

gör anspråk på en fullkomligt
universell ställning (se vidare
Påve). — Den vanlige
biskopens ämbetsområde utgjordes
från början i allmänhet av den
egna församlingen. Sedermera
skedde också här en
centralisa-tion, i det att de mindre
biskops-dömena, på de platser där sådana
funnos i större antal, indrogos
och lädes under närmaste större
(i Orienten under 300-t). I
Gallien liksom i de germanska
mis-sionsländerna fingo biskoparnas
områden från början i stort sett
en betydlig utsträckning (se
vidare Stift). — Inom den fullt
utbildade katolska kyrkan hava
biskoparna en stark myndighet,
dock icke fullständigt suverän:
över dem alla står den
suveräne påven. Rörande formen för
B:s tillsättande utkämpades
under medeltiden en utomordentligt
betydelsefull strid mellan påven
och kejsardömet, den s. k. i n
-vestitur striden (se d. o.).
— Vid reformationen avskaffades
biskopsämbetet hos de reformerta
och inom Tyskland, även i de
lutherska kyrkorna. Däremot
bibehölls det av anglikanska
liksom även av de skandinaviska
kyrkorna, i de sistnämnda dock
med betydligt minskad makt.
B. tillsättes i Sverige genom val
av domkapitlet och de flesta av
stiftets präster (vid
ärkebiskops-val deltaga ännu flera väljare),
varefter konungen utnämner en
av de tre, som erhållit högsta
röstetalen.
Biskopsinvig-n i n g verkställes av
ärkebiskopen eller annan biskop,
assiste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free