Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskops-Arnö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1585
Biskops-Arnö—Biskötsel
1586
rad av präster. Därvid såväl som
vid andra festligare tillfällen
bäres den från den katolska tiden
övertagna biskopsskruden,
bestående av m ä s s k j o r t a,
korkåpa, mit ra,
guldkors och k r ä k 1 a (om denna
och andra kyrkliga dräkter se
Kyrkoskrud). B:s uppgift
i svenska kyrkan är numera
väsentligen att genom v i s i t a
-tioner övervaka det andliga
tillståndet inom stiftet, inviga
prästerna till deras ämbete samt
hava uppsikt över deras lära och
leverne.
Biskops-Arnö, se Arnö.
Biskopskulla, socken i Uppsala
1., jämte Fröslunda pastorat i
Uppsala stift. 610 inv.
Bi’skra, stad och vinterkurort
i Algeriet, i en oas vid Saharas
gräns, nära 200 km. från
Medelhavet. B., som under sin äldre
kristna tid var biskopssäte och
under morernas herravälde var en
betydande stad, erövrades 1844
av fransmännen. Berömt för sina
Parti från Biskra.
dadelpalmer, olivträd och
svavelbad. 20,000 inv.
Biskvi’ (fr. biscuit, av lat.
bis co’ctum, två gånger
upphettad). 1. Bakverk, såsom skorpor,
kex etc,, som gräddas två gånger.
— 2. Finare, flera gånger
destillerad cognac. — 3. Oglaserat
porslin, under 1700-t. och även
senare använt företrädesvis till
figurer.
Biskötsel är av mycket
gammalt datum och bedrives i Sverige
med fördel åtminstone upp till
Dalälven, ehuru den även
förekommer nordligare (Jämtland).
Förr fingo bisamhällena helt
sköta sig själva, och då
honungs-samlandet var slut för året,
röktes bina ihjäl, varefter honungen
tillvaratogs. Den moderna B.,
som arbetar enligt mer
ekonomiska metoder, är en alltjämt
lönande, ehuru i Sverige i stort
sett mycket försummad
näringsgren. Biboningar av äldre,
fortfarande mycket begagnad typ,
halm- 1. stabilkuporna,
ha sålunda i den rationella B.
fått vika för de betydligt mer
praktiska ram- 1.
mobilkuporna. I dessa finnas
uttagbara träramar, i vilka kakorna
byggas, varför kupan kan skattas
på honung utan att bina behöva
dödas. Förses dessa ramar med
genom konst framställda
vax-kakor, besparas bina avsevärt
med arbete, vilket medför ett
starkt ökat utbyte av honung.
Denna tillvaratages genom
användande av s. k. slungor,
varvid kakorna utan att skadas
genom centrifugering tömmas på
honung. De tömda kakorna kunna
sedan ånyo insättas i kupan. Om
utfodring av bina med
sockerlösning användes under vintern,
kunna kuporna skattas betydligt
kraftigare på honung. I Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
