Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bismarck-Schönhausen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1591
Bismuthum—Bison
1592
Tyskland. Slutstenen i B:s stora
byggnadsverk lades genom kriget
mot Frankrike 1870—71, då de
ännu tveksamma tyska staterna
genom det yttre hotet slöto sig
till Preussen och ingingo som
för-bundsstater i det Tyska riket,
som konstituerades såsom
kejsardöme genom
kejsarproklamatio-nen i Versailles 18 jan. 1871. B.
blev det nya rikets förste
rikskansler, och liksom han var dess
verklige skapare och gav det dess
författning, framsynt byggd på
en samverkan mellan furstar och
folk, kom han att i nära två
årtionden leda dess öden och ge det
dess stadga. Med orubbligt
förtroende möttes B. av Vilhelm I.
Under Fredrik III:s korta
regering var han den verklige
regen-ten, och Vilhelm II lyssnade till
en början till hans råd. Olika
lynnen, den unge kejsarens
önskan att få vara sin egen
herre, olika uppfattningar om
vissa in- och utrikespolitiska
frågor åstadkom emellertid i
mars 1890 en schism, som
medförde B: s avskedande under
bryska former. B. tillbragte sina
sista år på sitt gods
Friedrichs-ruh, fjärran från allt inflytande
men då och då ingripande i den
politiska striden genom
uttalanden, som väckte starkt eko i
pressen. Han sysslade även med
att nedskriva sina Gedanken und
Erinnerungen, sedermera utgivna,
tredje delen först 1921 (på
svenska under titeln Kejsaren
och jag). — Se vidare
Fransk-tyska kriget,
Kulturkamp, Preussen,
Trippelalliansen och
Tyskland. — Av B: s två söner var
Herbert, f. 1849, d. 1904, en
tid faderns medarbetare och 1886
—90 statssekreterare i tyska
utrikesministeriet .
Bismu’thum, v i s m u t (se
d. o.).
Bi’son, ett släkte nötkreatur
med brett huvud, kullrig panna
och starkt byggd kropp, vars
särskilt kraftigt utvecklade
fram-parti har lång hårbeklädnad. •—
Visenten 1. europeiska
bisonoxen, B. bona’sus,
stundom ehuru oriktigt kallad
uroxe, skiljer sig från sin
amerikanska släkting, med vilken den
ofta sammanförts till en art,
bl. a. genom sin större längd (3,5
m.), mindre boghöjd (1,8 m.) och
mindre vikt (500—700 kg.).
Pälsen är blekt kastanjebrun.
Visenten är ett skogsdjur, som lever
av gräs, blad, knoppar och bark.
Den var förr utbredd över större
delen av Europa; numera
kvar-lever den endast i Kaukasus och
Bialowieza-skogen i Polen, där
den skyddats. På sistnämnda
ställe har den dock skjutits i
stort antal under världskriget, och
enligt vissa uppgifter finnas
numera inga kvar. Fossila rester ha
anträffats bl. a. i svenska
torvmossar. •—- Den no r-d
amerikanska bison, vanl. kallad
amerikanska buffeln, B.
bi’son, når en längd av 3 m., en
boghöjd av 1,9 m. och en vikt av
600—1,000 kg. Den är Nord-Amc-
Nordamerikansk bison.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
