Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sakkunniga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Sakramentalier—Sakristia
32
Sakramentshus. Sakramentsskäp från
Väte kyrka, Gotland.
av S. Luther betonade, att blott
de av Kristus enl. evangeliet
instiftade handlingarna (dop och
nattvard) hade att gälla ss. S.
(till en tid räknade han dit även
boten). Vid tolkningen av S. sökte
han vidare tillämpa
reformatoriska synpunkter och utesluta den
gängse folkligt magiska
uppfattningen (så t. ex. då han i lilla
katekesen betonar, att själva
ätandet och drickandet icke är det
verksamma vid nattvarden, att
gåvan är syndernas förlåtelse och
att denna mottages genom tron).
Men helt kunde han icke frigöra
sig från den katolska
tankegången, och motsättningen till de
spi-ritualistiska ”svärmarna” (ss.
Franck och Schwenckfeld), vilka
förkastade bruket av S., samt
Zwingli o. a., som tolkade dem
rent symboliskt, stärkte hans
böjelse för mer realistisk tolk?
ning. Calvin (se d. o. sp. 984)
intog en mellan Luther och
Zwingli förmedlande ståndpunkt.
I senare protestantism
represen
teras spiritualismen bl. a. av
kväkarna, medan ”högkyrkliga”
riktningar flerstädes förnyat ett helt
och hållet katolskt
sakraments-begrepp och den kyrkotrogna
riktningen av den moderna
teologin sökt genomföra en
konsekvent evangelisk tolkning (jfr
Nådemedel). — I katolskt
språkbruk betecknar
”sakramentet” särskilt nattvarden och
alldeles spec. hostian. — S a k
ramen t a’ 1, som kännetecknar 1.
har avseende på sakrament.
Sakramentalier (lat.
sacra-menta’lia, sakramentsliknande)
kallas i den katolska dogmatiken
alltifrån 1100-t. den efter
utskiljandet av de 7 sakramenten
återstående massan av kyrkliga
besvärjelse-, välsignelse- och
invig-ningshandlingar (t. ex. invigning
av vigvatten och vaxljus;
kyrko-tagning; jordfästning). Medan
sakramenten gälla ss. instiftade
av Kristus själv, framställas S.
i regel ss. instiftade av kyrkan.
Sakramentshus, i katolska
kyrkor förvaringsrummet för
monstransen med hostian. S.
erhöll i gotisk tid ofta ett rikt
utförande i sten och
betydande storlek, ss. Adam Kraffts
berömda S. i S:t Lorenzkirche i
Nürnberg (se ill. till d. o. sp.
1152). I svenska kyrkor ha
bevarats enklare, stundom i väggen
infällda skåp av trä, s a k r a
-mentsskåp.
Sa’kristia (av lat. sa’cer,
helig), det rum, i vilket kyrkans
skrudar m. m. förvaras och där
prästerna uppehålla sig före
tjänstgöring i kyrkan. I den
typiska svenska landskyrkan är S.
inrymd i en särskild utbyggnad
på kyrkans n. sida invid koret
(jfr ill. till K y r k a sp. 1580). —
Sakrist a’n, tillsyningsman
vid katolsk sakristia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
