Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sakrosankt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Sakrosankt— Sala—Gysinge—Gävle järnväg
34
Sakrosa’nkt (lat.
sacrosa’nc-tus), helig, okränkbar.
Sakrätt, den del av
förmögenhetsrätten (se d. o.), som
behandlar sakrättigheterna (se Sak).
Dessa äro: äganderätt, panträtt,
retentionsrätt, nyttjanderätt,
ser-vitut, avkomsträtt (se dessa ord)
samt rätt till elektrisk kraft från
annan tillhörig fastighet.
Sa’ksköbing, S a k s k j ö
-b ing [-köbing], stad i Maribo
amt, Danmark, vid Lollands n.
kust. 1,800 inv. Känt sedan 1200-t.
Sakägare (jfr Sak), part i
rättegång.
Saköre (jfr Sak), äldre
benämning på böter. — S a k
öres-längd, se Böter.
Sal ( av Si och Al, se dessa
ord), se Jorden sp. 184.
Sal, socken i Skarab. 1., jämte
Flo och Ås pastorat i Skara stift.
420 inv.
Sala. 1. Stad i Västmanl. 1., vid
Sagån. 8,070 inv. — S. har
rätvinkligt gatunät och täml.
enformig bebyggelse. Kyrkan är från
1600-t. med torn från 1700-t.,
rådhuset från 1700-t :s slut.
Länslasarett, epidemisjukhus,
lantmannaskola, statens samskola.
Förläggningsort för Västmanlands
träng-kår. Sedan Sala silvergruva (se
d. o.) förlorat nästan all
betydelse, äro huvudnäringarna industri
och jordbruk (i den vidsträckta,
ej stadsbebyggda delen av S.).
Industrin sysselsatte 1924 på 25
arbetsställen 425 arbetare. Bland
företagen märkas a. b. Strå
kalkbruk, grundat 1906, Sala
tegelbruks a. b., grundat 18S3, och
Sala maskinfabriks a. b., grundat
1889. S. beröres av Norra
stambanan, S.—Gysinge—Gävle och
Stockholm —
Västerås—-Bergslagens järnvägar. S. består av
stadsförs. (7,840 inv.) och
Västmanlands trängkårs förs. (230
inv.), som bilda pastorat i
Västerås stift. — Historia. Det i
samband med gruvdriften på 1500-t.
uppvuxna samhället S. fick
stads-privilegier 1624. Staden levde i
början huvudsaki. av jordbruk,
men gruvdriften främjade även
handeln och hantverket. Till 1910
hölls i S. den fordom betydande
kyndelsmässomarknaden med
början 14 febr. — 2. Kontrakt i
Västerås stift, omfattande
pastoraten S. 1; S. 3; Möklinta; Kila;
Kumla; Björksta; Tortuna och
Sevalla. — 3. Landskommun i
Västmanl. 1., pastorat i Västerås
stift. 1,415 inv.
Sa’lad, se Sallat.
Sala’d (fr. salade, av lat.
cae-la’re, gravera, ciselera), se
Hjälm sp. 792.
Saladi’n (eg. Salah
ad-din), d. 1193, sultan i Egypten
1171, erövrade Syrien på 1180-t., se
Egypten sp. 760 och
Korståg sp. 1240 f.
Saladjä’r (fr. saladier),
sallatskål 1. ställ med flera sådana.
Sala—Gysinge—Gävle
järnväg (S.G.G.J.), en 99 km. lång,
normalspårig järnvägslinje mellai
Sala och Hagaström, 6 km. v. om
2. - Le x. X. Tr. 28. 3. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
