Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salicylsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Salicylsyra—Salipyrin
42
deras till salicylsyra. S. är en
vid 196° kokande olja med
behaglig lukt.
Salicylsyra,
orto-oxibe’n-s o e s y i a, C6H4^COOH , förgt
framställd (ur pilbark) av Piria
(1839) ; syntetiserad av H. Kolbe
(1873) genom inverkan av
koldioxid på fenolnatrium, ett
förfarande, som förbättrades av R.
Schmitt och som ligger till grund
för den fabriksmässiga
tillverkningen. S. är en färglös,
kristalli-nisk, medelstark syra, svårlöslig i
kallt vatten, lättlöslig i sprit och
eter. Smaken är sötsur, rivande.
Smältpunkt 156°,8. S. är flyktig
med vattenånga, sublimerar vid
försiktig upphettning och
sönderdelas vid högre temperatur i
koldioxid och fenol. Som
antiseptiskt medel är S. ungefär
likvärdigt med fenol (ang. användning
som preserveringsmedel se d. o.).
På huden verkar den
epitelupp-lösande (jfr Liktorn) och
sekre-tionshämmande, på slemhinnor
etsande. Salterna (salicyla’t)
äro svaga antiseptica och etsa ej.
S. och dess salter sänka feber
genom ökning i värmeavgivandet
(svettning), ha smärtlindrande
verkan och tyckas verka specifikt
mot ledgångsreumatism. Till
intagning användes ej S. på grund
av dess etsande verkan utan
vanl. estrar och andra föreningar
av S., vilka ej ge retning av
mag-slemhinnan. Sådana äro
acety’1-salicylsyra (sed. o.) 1. a s
-piri’n, salo’l (fenylester av S.),
s al of e’n (acetyIförening av
anti-febrin), salipyri’n, salicylat
av antipyrin, alla med invärtes
verkan liknande den av S. Vanl.
gives av salicylat 1.
salicylsyre-föreningar en dos av 0,5—1 gr. tre
ggr om dagen men vid
ledgångs-reumatism ofta 3—5—10 gr. om
dagen. Vid stora doser uppträda
magbesvär, susning för öronen
och retning av njurarna. Mera
hotande förgiftningssymtom äro
kräkning, svindel, synrubbning,
delirier och andnöd. 10 gr. på en
gång kunna orsaka död i
hjärtförlamning. Jfr M e s o t a n.
SaTier (lat. sa’lii, av saWre,
dansa), se Mar s.
Sa’lier, detsamma som saliska
franker.
Salie’ri, Antonio, f. 1750, d.
1825, italiensk tonsättare, skrev
delvis i Glucks stil ett fyrtiotal
operor, ss. Armida (1771), Les
Danaides (1784) och Semiramidc
(s. å.j, samt tonsatte kyrkliga
verk och stycken för orkester och
skilda instrument.
Salifikatio’n (av lat. sal, salt,
och fa’cere, göra), saltbildning.
Saligenfn,
oxibensyTal-i k i c re ^CH,OH , ...
k o h o 1, G8H4<^qjj- , bildas
vid spjälkning av salicin (se
Gly-kosider).
Salfn (fr. saline, av lat. sal,
salt), saltverk.
Salin, Bernhard, f. 1861,
arkeolog, intendent vid Nord,
mus. 1903 och dess styresman
1905—13, riksantikvarie 1913—
23. S. nedlade ett energiskt och
framgångsrikt arbete på
nyord-nandet och uppställandet av Nord.
mus:s samlingar. Hans
viktigaste arbete är Die
altgerma-nische Tierornamentik (1904), en
grundläggande undersökning av
folkvandringstidens stilfrågor och
kulturströmningar.
Sali’nisk (av lat. sal, salt),
salthaltig. — S a 1 i n i s k t
vatten, saltkällors (se d. o.)
vatten.
Salinome’ter (av lat. sal, salt,
och grek. metrei’n, mäta),
detsamma som saltprovare.
Salipyri’n, se Salicylsyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
