Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salicylsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Salisbury—Saliska franker
44
Salisbury. Katedralen.
Salisbury [såTsbari]. 1.
Huvudstad i Wiltshire, s. England,
vid floden Lower Avon.
Biskopssäte. Katedralen, uppförd 1220—
60, är ett av den engelska
unggotikens stilrenaste verk. Stort
bibliotek. Betydande läderindustri.
23,000 inv. — 2. Se Rhodesia
sp. 1081.
Salisbury [såTsbari], Robert
Talbot Gascoyne-Cecil,
3:e markis av S., f. 1830, d. 1903,
engelsk politiker. Led. av
underhuset 18.53, övergick S. 1868 till
överhuset. Han var minister för
Indien 1866—67 i lord Derbys
ministär, innehade åter denna
post 1874—78 i lord Beaconsfields
andra ministär, i vilken han
sedan 1878—80 beklädde
utrikesministerposten. Ss. sådan spelade
han en betydande roll vid
Ber-linkongressen 1878. Efter
Beaconsfields död 1881 blev S. de
konservativas ledare i överhuset. Han
var premiärminister 1885—86,
1886—92 och 1895—1902 och
samtidigt utrikesminister 1885—86,
1887—92 samt 1895—1900. S.
gick i spetsen för motståndet mot
de irländska kraven på home
rule, men han sökte tillika genom
en reformpolitik förbättra
befolkningens ekonomiska och sociala
förhållanden. Hans
utrikespolitiska verksamhet kännetecknas
bl. a. av uppgörelserna med
Tyskland 1890 och Portugal 1891 ang.
gränserna mellan resp, staters
sydafrikanska besittningar (jfr
Helgoland) och med
Frankrike i Fashodaaffären (se d. o.).
Boerkriget 1899—1902 lyckades
det honom att föra till en lycklig
avslutning. S. vann med tiden
genom sin moderata men fasta såväl
yttre som inre politik en sällsynt
stor auktoritet. Han var berömd
för sin sarkastiska
parlamentariska talarkonst.
Sa’lisk [av S (i) och Al] kallas
ett mineral 1. en bergart, som är
rik på kvarts och fältspat, under
det amfiboler och pyroxener jämte
amfibol- och pyroxenrika
bergarter kallas f e’ m i s k a [av Fe och
M(g) 1. Jf(n)]. övergångsformer
kallas salfe’miska.
Saliska franker (trol. av lat.
sal, salt, saltvatten; eg. de vid
saltvattnet boende), se
Fran-k e r.
Lord Salisbury.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
