Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salnecke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Salome—Salomonöarna
52
prof, vid Konstakademin 1874.
S., som i sin ungdom studerade
hos Eckersberg i Köpenhamn och
på 1850-t. i Paris hos Couture,
målade dels genretavlor och
historiemålningar (Utvandrare på väg
till Göteborg, 1868, replik 1872 i
Göteborgs mus., Segrarnas
hemkomst, 1880, Stockholms slott),
dels porträtt.
Salo’me. 1. Enl. Mark. 15:40
en av de kvinnor, som bevittnade
Jesu död. Matt. 27:56 sätter i
hennes ställe ”Sebedeus’ söners
moder”, vilken således möjligen
hetat S. Genom ytterligare
kombination med Joh. 19: 25 har man
menat sig kunna fastställa, att S.
varit syster till Maria, Jesu
moder. Denna slutsats är dock osäker.
— 2. Prinsessor av den
herodians-ka dynastin, bl. a. en sondotter till
Herodes den store. Ovisst är, om
denna är identisk med den dotter
till Herodias (se d. o.), som enl.
Mark. 6 dansade vid ett gästabud
hos Herodes Antipas.
Sa’lomo, konung i Israel omkr.
973—933 f. Kr. S. tog efter sin
fader David i arv ett stort och
betydande rike men ägde själv föga
sinne för politik. S:s förnämsta
intressen voro i stället praktfulla
byggnadsföretag och en glänsande
hovhållning. I Jerusalem
uppfördes ett nytt konungapalats, med
en mångfald byggnader, samt ett
storartat tempel. S. befryndade
sig bl. a. med det egyptiska
kungahuset, höll f. ö. ett stort
harem och lät från utlandet,
delvis på egna skepp, som utgingo
från en hamn vid Röda havet,
importera allsköns lyxvaror. Den
dyrbara hovhållningen utarmade
emellertid landet, och
användandet av fria israeliter vid
byggnadsföretagen framkallade ett
dovt missnöje, som efter S:s död
kom till öppet utbrott ( jfr J e r o -
beam 1 och Rehabeam). I
källorna berömmes S. för sin
utomordentliga vishet, uttryckt i
ordspråk och sånger, samt för sin
klokhet ss. domare. Av S:s
ordspråk och sånger finnes dock intet
bevarat, ty de skrifter, som
tillskrivits honom, äro tydligen av
mycket senare ursprung. Detta
gäller redan om de kanoniska (se
Höga visan,
Ordspråksboken och Predikaren)
och än mer om de efterkanoniska
(se Salomos oden, 8 a 1 o
-mos psalmer och
Vishetens bok). Traditionen om S:s
vishet utvecklades f. ö. i
judendomen ytterligare i folklig
riktning (S. ss. den store trollkarlen)
och övergick till islam och den
medeltida kulturen.
Salomon, Otto Aron, f.
1849, d. 1907, pedagog, ledare
av Nääs slöjdlärareseminarium
(se d. o.). S. utövade omfattande
pedagogisk författarverksamhet,
spec. avseende skolslöjden.
Salomo’nisk dom, vist
domslut, som på ett fintligt sätt
oemotsägligt avgör en svårlöst
tvist (efter konung Salomo-, jfr
1 Kon. 3:16—28).
Sa’lomonöarna, eng. Solomon
Islands, ögrupp i Melanesien,
mellan 5° och 11° s. br. S. bestå
av en nordlig grupp (störst
Bou-gainville, se d. o.), förr tysk
koloni, nu ingående i det av
Australien förvaltade Nya
Guineaterri-toriet, och två sydliga grupper
(störst Guadalcanar, Choiseul och
Isabel), som jämte en del
små-öar, bl. a. de s.ö. om S. belägna
Santa Cruzöarna, utgöra brittiskt
protektorat, öarna äro dels
vulkaniska med svårtillgängliga
kuster, dels atoller. Klimatet är
ohälsosamt med långvarig
regnperiod (nov.—mars). S. äro
mycket fruktbara; särskilt koprapro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
