Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomos oden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Salomos oden—Saloniki
54
duktionen är av betydelse. Den
infödda befolkningen är
melane-sisk och har bibehållit sin kultur
bättre än annorstädes i ö.
Mela-nesien. F. ö. märkas papuas och
polynesiska invandrare. C: a
40,000 kvkm. 200,000 inv., därav
500 européer. — S. äro till stor
del ännu outforskade; de
koloniserades först i slutet av 1800-t.
av engelsmän och tyskar, mellan
vilka en uppdelning gjordes 1899.
Den tyska delen besattes av
australier 1914.
Salomos oden (jfr Ode), en
urspr. sannol. på grekiska
avfattad, numera blott i syrisk och
koptisk översättning bevarad
samling av 42 gammalkristna
hymner, vilka trol. författats i
Egypten 1. Syrien under 100-t:s
senare del. S. röja flerstädes
frändskap med gnosticismen.
Namnet S. har möjl. använts
redan av den ursprungliga förf.
Salomos psalmer, en sannol.
urspr. på hebreiska avfattad,
sedan gammalt blott i grekisk
översättning bevarad samling av 18
judiska psalmer. Dessa härröra
tydligen från 60—40-t. f. Kr. (ett
huvudtema är Guds genom
Pom-pejus utförda dom över folkets
ogudaktiga ledare). Namnet S. är
säkerligen tillfogat först av
avskrivarna, trol. ss. en parallell
till beteckningen av Psaltaren ss.
”Davids psalmer”.
Salomos sigill, se C o n v
alla r i a.
Salo’na, se S p a 1 a t o.
Salo’ng (fr. salon, av ital.
salone, stor sal), större, elegant
sällskapsrum; även sällskapet i
en sådan S., spec. umgängeskrets
för gemensam litterär,
konstnärlig 1. vetenskaplig underhållning
(”hålla S.”); åskådar-, resp,
åhörarrum å teater, konserthus
etc. 1. publiken där; allmän
konstutställning (vanl. med
jury), till vilken konstnärer utan
särskild inbjudan kunna insända
sina arbeten (jfr Salongen);
i ett flertal sms. (konst salong,
modesalong, frisérsalong etc.)
lokal för utställning och
försäljning av konst, modeartiklar o. d.,
för utövning av frisör- 1.
mani-curistyrke etc. —
Salongs-liberal, person, som utan
djupare politisk övertygelse i viss
grad hyser 1. ger sig sken av att
hysa liberala åsikter.
Salongen (fr. le Salon), den
årliga officiella
konstutställningen i Paris, uppkallad av att
den 1699—1848 ägde rum i Salon
carré i Louvre. 1855
överflyttades S. till Palais de 1’Industrie
i Champs-Élysées och har från
1900 ägt rum i Grand Palais
därstädes. Urspr. var S.
reserverad för nya medlemmar av
konstakademin men öppnades
under revolutionen för alla
konstnärer. De insända konstverken
granskas av en jury, som även fördelar
utmärkelser. S. anordnades urspr.
av staten men från 1881 av en
särskild konstnärssammanslutning,
Société des artistes frangais. 1889
uppstod en schism mellan
utställarna, av vilka en grupp
separerade och sammanslöto sig till
Société nationale des beaux-arts.
Denna anordnar årligen en egen
S. Senare ha uppstått Salon
d’Au-tomne (Höstsalongen) och Salon
des Indépendants
(selndepen-d en t er) m. fl. Under 1800-t.
det största evenemanget i det
internationella konstlivet, har S.
numera råkat i misskredit.
Salongsgevär, lätt,
finkalibrigt kulgevär, använt vid
öv-ningsskjutning på relativt kort
håll och jakt på mindre djur.
Saloni ki. 1. Nomarki i Make-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
