Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salomos oden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Salonikibukten—Salpeterjäsning
5G
Gata i Saloniki.
donien, Grekland. 500,000 inv. —
2. Huvudstad i S. 1, med vackert
läge vid Salonikibukten. 260,000
inv., mest judar ocli greker.
Ortodox ärkebiskop och katolsk
biskop. Universitet, öppnat 1927.
S. är Greklands näst största
handelsstad med stor export (tobak,
spannmål, bomull och trävaror) ;
sedan 1924 frihamn för
Jugoslavien. Livlig industri
(bomulls-och sidenvaror). S. är knutpunkt
för flera viktiga järnvägar. — S.
är forntidens Tessaloni’ka, som
under senantiken var en
betydande stad. 1430 kom det under
turkarna. I första Balkankriget
1912 erövrades det av grekerna,
som under andra Balkankriget
hävdade denna besittning
gentemot bulgariska anspråk. Under
världskriget spelade S. stor roll i
dragkampen mellan konung
Konstantin och Venizelos, i det den
senare tillät allierade trupper
landstiga i S. 1915 och f. å. där
upprättade en egen regering (se
Grekland sp. 1546). Ang.
de följande striderna på
Sa-1 o n i k i f r o n t e n se
Världs
kriget. S. har på senare tid
ofta varit en oroshärd, icke minst
ss. centrum för Greklands
bulgariska minoritet.
Salonikibukten, se
Balkanhalvön sp. 1024.
Saloon [solo’n], eng.,
nordamerikansk benämning på
enklare krog.
Salop [sæ’llep], se
Shrop-s h i r e.
Salo’pp (av fr. salope,
snuskig), kort kappa av siden 1. annat
tunt tyg, vanl. utan ärmar. Jfr
Klädedräkt sp. 939.
Salpausselkä [sa’lpao], se
Finland sp. 1568 f.
Sa’lpeter, k ali umn i t r at,
kalisalpeter, KN03,
salpetersyrans kaliumsalt, förekommer
i små mängder i jorden (i större
mängd i Egypten och ö. Asien),
där den bildas av kvävehaltiga
organiska föreningar, ss.
exkre-menter av fåglar, kalisalter och
luft under inverkan av
salpeterbildande bakterier (se
Kväve-b a kt er ier). Numera
fram-ställes S. genom omsättning
mellan chilesalpeter (natriumnitrat)
och kaliumklorid. S. bildar stora
rombiska kristaller. Vid
upphettning sönderdelas S. under
bildning av kaliumnitrit och syre.
Vid starkare upphettning går
sönderdelningen längre, ofta
explosionsartat, till syre, kväve och
kaliumoxid. S. användes i krut
och knallpulver. — I form av
nitrat uppta växterna huvudsaki.
sin kvävenäring. Nitrat höra
också till de viktigaste
konstgödselmedlen (se Chilesalpeter
och Kalksalpeter).
Salpeterbakterier, se K v ä v
e-bakterier.
Salpeterhjälpen, se
Salpeter s j u d e r i e r.
Salpeterjäsning, se
Kväve-bakterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
