Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sayce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Scalateatern—Scarlat ti
188
S. d. y. (d. 1351), krönta av
ryttarstatyer, den förras en av de
stilfullaste, som någonsin skapats.
Scalateatern [ska’-], ital.
Tea-tro alla Scala, i Milano, öppnad
1778 och sedan 1872 i stadens ägo,
är Italiens största operabyggnad,
rymmande 3,600 åskådare.
Verksamheten, som från slutet av
1800-t. har uppvisat ett flertal
urpremiärer av märkliga scenverk,
bl. a. av Verdi (Otello, 1887),
Boito (Nero, 1924) och Puccini
(Turandot, 1926), har särskilt
efter 1921, då Toscanini
tillträdde ledningen, ägt en mycket hög
konstnärlig karaktär. S. är
numera den ledande lyriska scenen
i Italien.
Sca’liger. 1. Julius Caesar
S., f. 1484, d. 1558, italiensk
läkare, humanist och nylatinsk skald,
under senare delen av sitt liv
verksam i Frankrike. S:s poetik
(Poe’tices si’ve de a’rte poe’tica
Wbri VII, 1561), i vilken han
lägger huvudvikten vid formen och
framträder som en ivrig
beundrare främst av den latinska
diktningen, och hans grammatik (De
cqu’sis IVnguae lati’nae, 1540)
voro normgivande för 1500- och
1600-t:s humanister. — 2. J o s e f
Justus S., f. 1540, d. 1609,
från 1593 prof, i Leiden, en av
alla tiders främsta filologer,
utgav berömda editioner av
klassiska författare och grundläde
kronologin som historisk
hjälp-vetenskap.
Sca’ligergravarna, se d e 11 a
S c a 1 a.
Sca’ndia, se
Skandinavien.
a. b. Sca’nia Va’bis,
Södertälje, bildades urspr. 1911 genom
sammanslagning av
Maskinfabriks a. b. Scania, Malmö, och
Vagnfabriks a. b. i Södertälje
(Vabis) för tillverkning av auto-
mobiler, båt- och flygmotorer,
kugghjul, smiden m. m. Sedan S.
1921 under det ändrade namnet
a. b. Värdsholmen likviderat,
återbildades S. s. å. Tillverkar
numera spec. lastautomobiler och
omnibusar.
Scapa Flow [ske’jpø flåo], vik
på Pomona, Orkneyöarna, mot s.
begränsad av Hoy m. fl. öar. S. är
c:a 20 km. lång och 12 km. bred.
S. var under världskriget viktig
bas för engelska flottan. Jfr v.
R e u t e r, L u d w i g.
Scapin [skapä’g] (fr., av ital.
Scappino), en urspr. i den
italienska commedia dell’ arte
förekommande slug tjänartyp, yanl.
Pantalones (se d. o.) betjänt. S.
överfördes på 1600-t. till den
franska komedin och förekommer
bl. a. hos Molière.
Scapula’rium (av lat. sca’pula,
skulderblad), ett till de flesta
munkordnars dräkt hörande brett
tygband (i olika ordnar av olika
färg), som lägges över axlarna
samt över bröst och rygg räcker
ända ned till fotterna.
Scaramouche [skaramo’sj] (fr.,
av ital. Scaramuccia), en urspr. i
den italienska commedia dell’ arte
förekommande figur, framställd
som en feg och skrytsam betjänt
1. äventyrare.
Scarborough [ska’borå], stad
i Yorkshire (North Riding),
England, vid en vik av Nordsjön.
Betydande fiske. En av Englands
förnämsta badorter. 38,000 inv.
Scarlati’na, se S c h a r
-lakansfeber.
Scarla’tti [skar-]. 1.
Ales-s a n d r o S., f. 1659, d. 1725,
italiensk tonsättare. S., som bl. a.
verkade som kapellmästare i Rom
hos drottning Kristina, är den
ryktbaraste företrädaren för den
tidigare neapolitanska operan.
Av hans produktion märkas
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
