Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scarpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Scarpa—Scen
190
utom 114 operor (varav 64
bevarats till eftervärlden), 200
mässor, över 600 solokantater,
oratorier, pianoetyder m. m. — 2.
D omeni co S., f. 1685, d. 1757,
den föreg:s son, italiensk pianist
och tonsättare, skrev bl. a. ännu
uppskattade kompositioner för
piano (ensatsiga sonater m. m.).
Scarpa [ska’r-], Antonio, f.
1747, d. 1832, italiensk anatom,
prof, i Modena 1772, Pavia 1784,
förste livmedikus hos Napoleon I
1804, gjorde flera viktiga
upptäckter, bl. a. av hinnlabyrinten
(jfr Hörselorgan sp. 1217),
och utförde banbrytande arbeten
ang. åderförkalkning, bråck och
ögonsjukdomar. Även känd för
utomordentliga anatomiska
teckningar, spec. av hjärtats nerver.
Scarpe [skarp], vänsterbiflod
till Schelde, upprinner i dep.
Pas-de-Calais, Frankrike, utmynnar
nära belgiska gränsen. 112 km.
Scarron [skarå’g], Paul, f.
1610, d. 1660, fransk författare.
S., som var krympling, spelade
med sitt uppsluppna humör och
sin sarkastiska kvickhet en
framträdande roll i sin tids hov- och
sällskapsliv; från 1652 var han
gift med Frangoise d’Aubigné (se
de M ain t en on). S. skrev
burleska dikter och parodier på
samtidens högtravande drama men är
mest bekant för Le roman comique
(2 dir, 1651—57; sv. övers. 2 dir,
1787), en realistisk skildring av
en skådespelartrupps äventyr i
franska landsorten.
Scave’nius. 1. Jakob S., f.
1838, d. 1915, dansk konservativ’
politiker, led. av folketinget 1866
—95 och 1898—1901. S. stödde
kraftigt sin kusin Estrups politik
och var 1880-—91 kyrko- och
undervisningsminister i dennes
regering men skadade denna genom
sin hänsynslösa iver för
hårdhän
ta metoder i författningskampen.
Sedermera var han en i riksdagen
inflytelserik men omstridd
personlighet. — 2. Harald S., f.
1873, den föreg:s son, dansk
diplomat, minister i Petersburg 1912—
18, utrikesminister i Neergaards
ministär 1920—22, minister i
Rom sedan 1924. — 3. Otto S.,
f. 1875, den föreg:s syssling,
dansk diplomat, minister i
Petersburg 1909, i Stockholm 1912—19,
utrikesminister i Friis’ ministär
april—maj 1920, en av
direktörerna för Store Nordiske
Telegrafsel-skab 1924. — 4. E r i k S., f. 1877,
kusin till S. 2, dansk diplomat,
utrikesminister i Zahles
ministärer 1909—10 och 1913—20,
minister i Wien och Rom 1912—
13 och i Sthlm sedan 1924. S.
blev den bestämmande för danska
regeringens politik i den
nordsles-vigska frågan, ehuru
förhandlingarna med Tyskland om
gränsområdets överflyttande till
Danmark slutfördes av S. 2.
Sceaux [så], stad i dep. Seine,
Frankrike, 6 km. s. om Paris. Det
berömda, för Colbert uppförda
slottet förstördes 1793. 6,000 inv.
Scen [sen] (fr. scène, av lat.
sce’na, av grek, skene’, eg. tält),
skådeplats, den del av teatern (se
d. o.), där skådespelet framföres;
ort, dit handlingen i ett skådespel
är förlagd; underavdelning av en
akt i ett skådespel; teater
(natio-nalscenen, gå in vid S.);
platsen för en händelse i allm.;
skådespel, anblick, tavla; häftigt
uppträde, ordväxling. — Sätta
i S., leda inövningen av (ett
skådespel), förbereda till
uppförande; leda förberedelserna till. —
Scen a’ri o, scena’rium
[se-], av teaterregissören
uppgjord förteckning över allt, som
är att iakttaga vid en
föreställning rör. dekorationer, möblering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
