Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schulze ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Schumpeter—Schwabenspiegel
264
Kammarmusiken riktade lian med
flera värdefulla skapelser, bl. a.
stråkkvartetten i a dur, en
pianokvartett och -kvintett. Bland hans
övriga större verk märkas
profanoratoriet Das Paradies und
die Peri, operan Genoveva,
musiken till Byrons Manfred samt
fyra symfonier, vilka rymma
många geniala idéer men ofta
lida av osmidig instrumentering
och vissa formella brister. S.
verkade för sina åsikter även ss.
skriftställare och redigerade 1834
—44 Neue Zeitschrift für Musik.
— S: s hustru, C1 a r a S., f.
W i e c k, f. 1819, d. 1896, var
framstående pianist, särskilt
berömd för sin tolkning av8:s verk.
— 2. Viktor S., f. 1841, d.
1913, tysk ingenjör och fysiker,
ägnade sig spec. åt
spektralana-lysen och studiet av de
kortvå-gigaste ultravioletta strålarna
’(Schumannstrålar, se
Spektrum). För att undgå
absorptionen i gelatinet införde
S. bromsilverplåtar med minsta
möjliga gelatinhalt
(Schumann-plåtar).
Schumpeter [sjo’m-], Josef,
f. 1872(?), österrikisk
nationalekonom, prof, i Wien och Bonn,
1918—19 finansminister. —
Bland S:s arbeten märkas de
betydelsefulla Das Wesen und der
Hauptinhalt der theoretischen
N ationalökonomie (1908) och
Theorie der wirtschaftliclien
Ent-wicklung (1912).
Schwab [sjvap], Gustav
Benjamin, f. 1792, d. 1850,
tysk skald. S., som hörde till den
schwabiska diktarskolan, skrev
ballader med hembygdsmotiv samt
av Greklands och Polens
frihets-strider inspirerade dikter
(Ge-dichte, 2 bd, 1828—29).
Schwab, E i g i 1, f. 1882,
målare och tecknare. S., som är
mångsidigt verksam, är framför
allt känd som en illustratör med
utpräglad känsla för grotesk
humor och djärvt summarisk stil.
Schwa’bach, se S t i 1.
Schwa’be, Samuel
Heinrich, f. 1789, d. 1875, tysk
privatastronom, upptäckte 1843
solfläckarnas periodicitet.
Schwa’ben (efter sveberna),
ett av de tyska
stamhertigdöme-na under medeltiden, omfattar
ung. nuv. Elsass, Baden s. om
Karlsruhe, Württemberg, s.
Bayern v. om Lech samt Schweiz
ö. om linjen Reuss—S:t
Gotthard. S. förekommer fortfarande
som benämning på s.v. Tyskland
och på en krets i Bayern. —
Området, som tidigare haft
keltisk befolkning, översvämmades
på 200-t. av alemanner (1.
sve-ber), besattes av frankerna 496
och blev vid riksupplösningen
cmkr. 900 på nytt halvt
självständigt under ”stamhertigar” av
olika släkter. Det förlänades 1079
till Fredrik av Hohenstaufen, som
dock måste avstå en del av S. ö.
om Rhen åt släkten Zähringen.
Efter den siste hohenstaufiske
hertigens död 1268 upplöstes S. i
talrika riksomedelbara grevskap
och städer. De senare sökte 1331
hävda sitt oberoende av
terri-torialherrarna genom att bilda
Schwabiska
stadsförbundet, som dock 1388
besegrades av greven av Württemberg.
Till stöd för den kejserliga
landsfredspolitiken bildades 1488
Schwabiska förbundet
av länder och städer i det forna S.
Det upplöstes 1534. — S. var
namnet på en av kretsarna i
riksindel-ningen av 1495.
Schwa’benspiegel [-sjpigel]
(eg. Spiegel der Schwaben,
schwa-barnas spegel), tysk
rättsupp-teckning, trol. från 1275, fick
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
