Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwabiska diktarskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Schwabiska diktarskolan—Schwartz
266
normerande betydelse för sydtysk
rätt. Jfr Sachsenspiegel.
Schwabiska diktarskolan. 1.
Benämning på de tyska
minnes-sångarna på 1200-t., vilka
framför allt uppehöllo sig vid det
holienstaufiska hovet i Schwaben.
— 2. Namn på en grupp
sinsemellan fristående tyska skalder
under ISOO-t. (bl. a. Uhland,
Ker-ner, Mörike och Schwab),
vilkas idylliskt präglade diktning
främst hämtade sina ämnen från
Schwabens natur och folkliv.
Schwabiska Jura, se J u r a.
Schwalbe, Gustav, f. 1844,
d. 1916, tysk anatom, prof, i
Jena 1873, Königsberg 1881,
Strassburg 1883, utgav bl. a. en
Lehrbuch der Neurologie (1880—
81) och arbeten om människans
härstamning (se Människan
sp. 512) samt redigerade
Jahres-berichte über die Fortschritte der
Anatomie und
Entwicklungsge-schichte (från 1889) och
Zeit-schrift für Morphologie und
Anthropologie (från 1899).
Schwan. 1. Niklas S., f.
1764, d. 1829, köpman i Sthlm,
politiker. S. var led. av
borgarståndet från 1809 och dess talman
1809—10, 1812, 1815 och 1823.
1828 utnämndes han till statsråd,
den förste ofrälse, som uppnådde
denna värdighet. — 2. Johan
G u s t a v S., f. 1802, d. 1869, den
föreg: s son, köpman i Sthlm,
politiker, led. av borgarståndet 1850
—65 och dess talman vid
riksdagarna 1862—63 och 1865—66,
verkade bl. a. för en
representationsreform och för anläggandet
av stats järn vägar.
Schwank (ty., skämt), se
Folksaga sp. 281.
Schwann, T h e o d o r, f. 1S10,
d. 1882, tysk fysiolog och anatom,
prof, i Louvain 1839, i Liége 1848,
upptäckte nervernas myelinskidor
(jfr Nervvävnad),
uppträdde i frågan om jäsning (jfr d. o.
sp. 362) och förruttnelse mot
läran om uralstring, upptäckte
pepsin och utförde viktiga
undersökningar över gallans betydelse
för matsmältningen och över
muskelkontraktionen. S. visade,
att djurkroppen i likhet med
växterna är uppbyggd av celler.
Schwa’nthaler, L u d w i g, f.
1802, d. 1848, tysk bildhuggare.
S., som arbetade i en tämligen
tam klassicistisk stil, engagerades
i stor utsträckning för Ludvig I: s
byggnadsföretag i München. För
Norrköping utförde han en föga
populär Karl XIV Johansstaty
(1844).
Schwartz. 1. Bertold S.,
tysk franciskanmunk, säges omkr.
1330 ha upptäckt krutets
sammansättning och verkningar. -—
2. Christian Friedrich
S., f. 1726, d. 1798, tysk
evangelisk missionär, från 1750 i danska
missionskollegiets t jänst verksam
bland tamilerna i Syd-Indien. S:s
verksamhet i Tanjore (från 1778)
var synnerligen framgångsrik, och
tidvis tjänstgjorde han där även
ss. engelsk resident, varför han
fick namnet ”konungaprästen i
Tanjore”.
Schwartz. 1. Gustav
Magnus S., f. 1783 i Helsingfors, d.
1858, ingenjör, uppfinnare, 1809
prof, i fysik och teknologi vid
Vet. akad. i Sthlm, 1816
överdirektör för kontrollverket, 1825
direktör för Teknologiska
institutet, vilket s. å.- upprättats,
huvudsakl. i enlighet med S:s plan.
— 2. Marie S o p h i e S., f.
B i r a t h, f. 1819, d. 1894, den
föreg:s hustru, författarinna,
skrev talrika populära
tendensromaner (bl. a. Mannen af börd
och qvinnan af folket, 1858;
Arbetet adlar mannen, 1859, och
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
