Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sebardt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Secco—Sedel
328
Kreditivsedel å 25 daler kopparmynt.
1663. Stockholms Banko.
Secco [sä’kkå], se Al secco.
— Seccorecitativ, se
Re-c i t a t i v.
Seceders [sisfdos] (eng.,
sepa-ratister), se
Storbritannien. Kyrkliga förhållanden.
Secerne’ra (av lat. sece’rnere,
avsöndra), avsöndra sekret.
Secessio’n (lat. sece’ssio),
skilsmässa, utbrytning. I spec.
mening, särskilt i Tyskland,
benämning på en grupp radikala
konstnärer, som brutit sig ut ur
en större
konstnärssammanslut-ning. Efter mönster av Société
nationale des beaux-arts (se
Salongen) bildades i München
1892 den första tyska S., följd av
S. i andra större tyska
konststäder. S. i Berlin grundades, främst
på initiativ av Max Liebermann,
först 1899. Splittringen mellan
äldre och yngre konstnärer var
emellertid definitiv redan 1892
och orsakades indirekt av Munchs
utställning i Berlin s. å.
SecessionFster (jfr S e c e s
-s i o n), benämning på vissa
minoriteter, som bryta sig ut
ur en stat 1. ett parti. S. kallades
bl. a. anhängarna av För. Stat:s
sydstaters slavpolitik, vilken 1861
föranledde dessas utträde ur
unionen och var upphov till
Nordamerikanska inbördeskriget, stundom
kallat secessionskriget,
samt de led. av tyska
national-liberala partiet, som 1880
utträdde ur partiet och vidhöllo sin
fri-handelsvänliga ståndpunkt, när
partiets majoritet gjorde
eftergifter för Bismarcks nya
protektio-nism.
Se’colo, italiensk tidning i
Milano, grundad 1866 av E. T.
Mo-neta (se d. o.), urspr. radikal och
franskvänlig, numera fascistisk.
Secreta’rius, se
Sekreterare.
Se’ctio, lat., snitt. — S. a’ 11 a,
stensnitt. — S. c a e s a’ r e a,
kejsarsnitt.
Secu’ndo (lat., i andra
rummet), se Primo 2.
Sedaine [sadä’n], Michel, f.
1719, d. 1797, fransk författare.
S. skrev operatexter samt
libretton till talrika, på sin tid
utomordentligt populära operetter. Sin
största framgång vann han med
det borgerliga lustspelet Le
philo-sophe sans le savoir (1765; uppf.
i Sthlm, bl. a. 1825 ss. Duellen).
Sedan [søda’5], stad i dep.
Ar-dennes, n. Frankrike, vid Meuse,
nära belgiska gränsen. Till 1875
fästning. 20,000 inv. — Om slaget
vid S. se Fransk-tyska
kriget sp. 614.
Sedankarosseri [soda’ij-],
hel-täckt automobilkarosseri, försett
med 4 dörrar; förarplatsen är ej
avskild från de övriga. Liknande
typ med 2 dörrar benämnes
coach [kåptj],
Sedati’va (av lat. seda’re,
stilla, lugna), rogivande medel, ss.
narkotica, samt lugnande
behandling, ss. ljumma bad.
Sedel (urspr. av lat. sche’dula,
litet pappersblad), en av statlig
1. enskild bank 1. annan
institution utfärdad, räntelös, på
innehavaren ställd skuldförbindelse
på jämnt belopp, avsedd att
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
