Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sedelag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Sedelag—Sedelbank
330
sätta metalliska mynt som
betalningsmedel. Den är i allm.
inlös-bar vid anfordran men kan vid
pappersmyntfot förlora sin
karaktär av skuldförbindelse, varvid den
behåller sitt värde endast i kraft
av att den mottages som allmänt
betalningsmedel. S. äro i regel
banksedlar, men i tider av nöd
ha S. ofta i stor utsträckning
utgivits av andra offentliga
institutioner, ss. i Sverige i äldre tid av
Riksgäldskontoret och i
Tyskland under inflationstiden bl. a.
av kommunala myndigheter. Se
vid. Sedelbank och
Sedelutgivning.
Sedelag, etisk norm, som
skiljer sig från de juridiska
handlingsreglerna därigenom, att den
icke blott fordrar prestationer
utan ställer krav på den
handlande människans sinnelag. Olika
filosofer ha sökt att härleda de
olika etiska buden ur en allmän
princip, vilken vore att fatta som
den grundläggande S. Härvid har
man antingen utgått från ett
visst ändamål, vars
förverkligande är den sedliga människans
uppgift, 1. också har man tolkat
S. rent formellt som en
tillämpning av det logiska
konsekvenskravet på handlandets område.
50-kronesedel, utgiven av Stockholms
Enskilda Bank. 1876.
Sedel, utgiven under inflationstiden i
Tyskland av staden Naumburg a. d.
Saale. (1920).
Till den förra typen hör Kants
etik; till den senare exempelvis
välfärdsmoralen, enl. vilken allt
etiskt handlande måste åsyfta
”den största lycka för det största
antalet”.
Sedelbank, sedelutgivande
offentlig 1. enskild bank. —
Historik. På kontinenten var det
girobankernas (se Bank sp. 1061 f.) ss.
kvitto på till förvaring mottagna
medel utfärdade kreditdokument,
vilka gåvo anledning till
sedelmyntet, i det bankerna började
utställa egna skuldförbindelser,
lydande på innehavaren. De första
sedelmynten av detta slag voro
möjligen den svenska
riksbankens kreditivsedlar, de äldsta
från 1661. I England uppkom
sedelanvändning ur ett gammalt
kreditinstrument, promissory
notes, ett slags revers, som under
1700-t. av bankerna började
utfärdas på sådant sätt, att de
faktiskt kommo att tjänstgöra som
sedelmynt. De första dylika S.
voro Bank of Scotlands (1695).
Enskilda sedelutgivande banker ha
funnits i många länder, även
Sverige, där de enskilda bankerna till
1898 (med en övergångsperiod till
1904) hade rätt att giva ut
sedlar. Numera utgivas sedlarna i de
flesta länder av en enda
centralbank, i Sverige Riksbanken.
En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
