Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sedelag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331 Sedelförfalskning—Sedgwick 332
skilda S. förekomma numera
endast i Brittiska riket. I själva
Storbritannien samt i Australien,
vilka båda riksdelar äro de enda,
som ha sedelutgivande
centralbanker, är emellertid
affärsbankernas sedelutgivning praktiskt
betydelselös. I För. Stat, hade
”National Banks”
sedelutgivningsrätt till 1913, då ett
centralbanksystem inrättades (se
Federal Reserve System).
Se Sedelutgivning.
Sedelförfalskning,
eftergörande av penningsedel 1. förändrande
av riktig sedel, så att den ges
sken av högre värde, 1. utplånande
av makuleringsstämpel, så att åt
sedeln ges sken av giltighet. S.
är belagd med straffarbete L, om
bedräglig avsikt ej förelegat med
böter.
Sedelutgivning har under
1600-t. och 1700-t. utvecklats ss.
en form för kreditgivning åt
bankerna (se S e d e 1) men har sedan
liksom penningväsendet i sin
helhet alltmer monopoliserats av
staten. Rätten till S. är numera i
de flesta länder förbehållen en
statlig 1. av staten kontrollerad
bank (se Sedelbank), och S.
underkastas reglerande
bestämmelser med syfte att hålla den
cirkulerande sedelstocken inom
vissa gränser och bevara säkerhet
för inlösning i metallisk valuta
(vanl. guld) genom den
sedelutgivande banken. Denna måste
därför inneha 1. lätt kunna
disponera mynt motsvarande
åtminstone en avsevärd del av sedelstocken
(sedeltäckning). Med
undantag framför allt av
Frankrike och Kanada, där en absolut
gräns för sedelstockens
omfattning är fastställd, beräknas i
allm. den tillåtna sedelmängden
i ett visst förhållande till de
säkerheter, som tjäna som
täck
ning, olika i olika länder med
avseende på såväl
beräkningssättet som täckningens art.
Säkerheten skall dock i allm. utgöras
av guld, men på några håll (ss. i
För. Stat, och Syd-Afrika)
tillätes därjämte statspapper. Oftast
föreskrives supplementär täckning
för den del av sedelstocken, som
överskjuter guldkassan 1. dess
motsvarighet. Som
beräkningsgrund för den tillåtna S:s
omfattning tillämpas dels
kontingente1-ringssystemet, enl. vilket till
guldkassan lägges ett visst belopp,
varvid överskottet över
guldtäckningen ibland beskattas, dels
kvotdelssystemet, enl. vilket en
viss bråkdel (kvot) av
sedelstocken skall vara täckt. Systemen
förekomma även blandade, och
några länder förete avvikande
bestämmelser (så Sverige, se
Riksbanken sp. 1144).
Sedelutgivningsrätten kan aldrig fullt
utnyttjas; för att den
sedelutgivande banken skall kunna fylla sin
uppgift, är det nämligen
nödvändigt, att det hålles en viss
sedelreserv, som möjliggör en elastisk
anpassning av S. till
betalnings-medelsbehovets förändringar.
Sedelära, se Etik.
Sederholm, Johannes, f.
1863, finländsk geolog, sedan
1893 chef för Finlands geologiska
undersökning (Geologiska
kommissionen). S. har gjort
banbrytande undersökningar av Finlands
urberg och är en av de ledande
inom urbergsforskningen.
Sede’s ( av lat. se’decim,
sexton) , se B o k sp. 196.
Sedgwick [se’ddjoik]. 1.
Adam S., f. 1785, d. 1873, engelsk
geolog, utförde betydande
forskningar betr, de äldre paleozoiska
systemen och lade grunden till
den numera gällande indelningen
av dessa. — 2. Catherine S.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
