Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Segelfartyg
350
Skonert (t. y.) och galeas. (Efter
teckningar av amiral Jacob Hägg.)
(skonertsegel å fockmasten samt
storsegel å stormasten) och över
dem toppsegel. Segelarea vanl.
300 å 500 kvm. Skonerten är den
minsta av alla
djupvattensseg-lare. Briggar och skonerter ha
aktra masten, stormasten, högst.
— Galea’s och galio’t, tvåmastade
S., med förliga masten högst. Den
aktra, mindre, masten kallas
mesanmast. Galeasen för gaffel- och
toppsegel å båda masterna samt
ofta ett råsegel å stormasten.
Koff (se d. o.) är ett
galeastack-lat S., likaså lo’ggert, som är ett
sjögående fiskefartyg. Segelarean
å S. av galeastyp är vanl. ej större
än 250 kvm. — Yawl 1. smack har
stormast med gaffel- och
toppsegel samt längst akterut, vanl.
akter om rodret, en mycket liten
mast, g ä c k m a s t, på vilken
föres ett gaffelsegel, vanl.
kallat apa. — Ketch liknar föreg.
men har en för om rodret
placerad, något större gäckmast, å
vilken föres ett något större segel,
m e s a’ n, och över detta vanl. ett
toppsegel. — Ko’ster 1. kosterbåt,
spetsgattad, rymlig och sjoduglig
fiske- och lotsbåt. Var tidigare
riggad med en mast, samt spri- 1.
gaffelsegel och stagfock, är
numera vanl. motordriven. — Om
andra smärre S. se J a k t, K u t -
ter, Nordlandsbåt, R o s
-lagsskuta. Om sportbåtar
se Segling. — Som
krigsfartyg ha S. numera ingen
betydelse. Bland senare tiders
krigsfartyg märkas linjeskepp (se d.
o.); frega’tt, fullriggare med tre
master (fock-, stor- och
kryssmast) och enkla märs- och
bram-segel; förde kanoner bredsides i
ett täckt batteri å batteridäcket
samt å övre däck, således två
rader kanoner å varje sida;
kor-ve’tt, mindre än föreg., fregatt- 1.
barktacklat, förde kanoner
bredsides å däck (en rad å var sida).
Mot mitten av 1800-t. försågos de
vanl. med hjälpmaskin
(ånglinje-skepp, ångfregatt, ångkorvett).
— Byggnadssätt och
utrustning. Numera byggas alla
större S. med spant,
bordläggning, däck, master, stundom även
rår, bommar och gafflar av stål.
Betjäningen av seglen sker å
moderna fartyg med elektriska spel,
så att antalet man å däck blir
mycket litet. De förses i allm.
med hjälpmaskin för
framdriv-ning i hamn och stiltje.
Oekonomiska i kustfart, torde större,
modernt utrustade S. vid
oceanfart under regelbundna
vindförhållanden fortfarande kunna
tävla med maskindrivna fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
