Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelflygning - Segelfärdigt - Segelgarn - Segelkoj - Segelled - Segellejdare - Segelmoment - Segelpunkt - Segelritning - Segelstrykning - Segeltorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Segelflygning—Segeltorp
352
Segelflygning, flygning, vid
vilken den erforderliga energin
utvinnes ur den omgivande luftens
rörelse. S. är omöjlig i fullständig
vindstilla. Vid S. måste luften
antingen ha en uppåtriktad rörelse
(sta’tisk S.) 1. röra sig med
varierande hastighet 1. riktning
(dynar-misk S.). Statisk S. är en vanlig
glidflykt, vid vilken sänkningen i
glidbanan mer 1. mindre uppväges
av luftens samtidiga rörelse
uppåt. En dylik uppåtgående rörelse
av luften förekommer t. ex. vid
blåst, om vinden av ett hinder
(hus, träd, berg) tvingas att
avvika snett uppåt. Vissa fåglars
(t. ex. måsars) S. bedrives så gott
som uteslutande på lovartsidan
av höjningar i terrängen. S.
medelst flygplan utan motor har
hittills varit statisk och bedrivits
i av terrängen snett uppåt riktad
vind. Vissa fåglar (t. ex.
albatrossen) segla dock även över alldeles
jämn terräng. I vissa fall torde
härvid uppåtgående strömmar av
varmare luft (s. k.
konvektions-strömmar) utnyttjas, i andra fall
torde däremot seglingen vara
rent dynamisk. Vilken metod
dessa fåglar använda för att segla
dynamiskt, är ännu ej slutgiltigt
utrönt. Försök att konstruera
segelflygplan, som förmå segla
dynamiskt, ha ännu icke lett till
önskat resultat. — Ju mindre
fallhastighet ett segelflygplan,
avsett för statisk segling, har vid
glidflykt, i desto svagare
uppåtriktad vind kan det segla. Liten
fallhastighet uppnås genom liten
vikt per kvm. vingyta och litet
luftmotstånd i förhållande till
vingarnas bärkraft, vilket senare
önskemål uppnås bl. a. genom
att göra spännvidden mellan
vingspetsarna mycket stor
(jämförd med vingdjupet). De bästa
segelflygarna bland fåglarna
kän
netecknas också av smala och
långa vingar. Vid de
framgångsrikaste segelflygplanen har man
lyckats uppnå så låg
fallhastighet som c:a 7 dm. per sek. I en
sluttning av lutningen 1: 5
behöver således vindstyrkan i detta
fall endast vara omkring 3,5 m.
per sek., för att segling skall vara
möjlig.
Segelfärdigt, detsamma som
utklarerat (se Inklarera).
Segelgarn, smäckert 2- 1.
4-strängt tågvirke, använt vid
segelsömnad.
Segelkoj, utrymme ombord å
fartyg för stuvning av segel.
Segelled, se Farled.
Segellejdare, stag för
snedsegels förande. Jfr
Jagerslej-d a r e och Klyverslejdare.
Segelmoment, produkten av
segelarean och de i fartygets
me-delplan inställda seglens
gemensamma tyngdpunkts
(segel-punktens) vinkelräta avstånd
från en viss linje. I
krängande S. ingår avståndet till
lastvattenlinjen, i styrande 1.
svängande S. avståndet till
mittelordinatan. Genom
segelareans minskning 1. ökning för 1.
akter om mittordinatan kan
fartygets styrning underlättas.
Segelpunkt, se
Segelmoment.
Segelritning,
konstruktions-ritning av ett segelfartyg med alla
seglen inställda i fartygets
me-delplan. Alla rundhult, vant och
barduner äro inritade. Vanl.
inritas endast de segel, som föras i
bidevind vid frisk kultje.
Segelstrykning, förr brukad
honnör vid hälsning med flaggan
segelfartyg emellan. S. bestod i
nedhalandet av översta råseglen
på samtliga master.
Segeltorp, municipalsamhälle i
Huddinge skn, Sthlms 1. 1,155 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
