Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sekundära könskaraktärer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Sekundära könskaraktärer—Selander
382
den andre), andrahands-;
underordnad; senare.
Sekundära könskaraktärer, se
K ö n.
Sekundärbana, en på grund
av mindre trafik enklare byggd
järnväg, vid vilken fordringarna
på stigningar, kurvor, hjultryck
m. m. äro mindre stränga än för
huvudbanorna.
Sekundärelement, se
Ackumulator.
Sekundär infektion, i en
bakteriekultur (även i sådana av
patogena mikroorganismer i
kroppen) tillkommande infektion med
någon annan mikroorganism.
Sekundärlindning, se
Elektriska transformato-r e r och Induktorium.
Sekundärstrålning, vid
bestrålning av en kropp med katod-,
röntgen-, 1. y-strålar (se
Radium sp. 805) utsänd strålning,
vanl. av samma natur som den
uppväckande strålningen.
Sekundärström, se I n d u k
-tion.
Sekundärt spektrum, se
Akromatism.
Sekurite’t (fr. sécurité),
säkerhet, trygghet.
Sekva’ner (lat. se’quani),
forntida gallisk folkstam omkr. nuv.
Besangon. Se Ariovistus.
Sekve’ns, se S e q u e n s.
Sekve’ster (av lat.
seque’strum, en omtvistad saks
deponerande hos en tredje person, av
seque’ster, medlare). Jur.
Detsamma som kvarstad. — Med.
Genom inflammatoriska
förändringar i benvävnad lösgjorda, döda
benbitar, som ofta bli
kvarliggan-de i ett hålrum i benvävnaden.
—-Sekvestre’ra, beslagtaga.
Sel (av dial. sila, rinna sakta,
sippra fram), lugnvattnet mellan
forsarna i en älv. Ordet ingår i
flera norrländska ortnamn.
Selaginella-art.
Se’la, ett i åtskilliga psalmer
i Psaltaren (inalles 71 ggr i 39
psalmer) samt i Habackuk 3
efter vissa verser inskjutet
hebreiskt ord, som sannol. är en
musikalisk anvisning och möjligen
kan återges med ”mellanspel”.
Selagine’lla, växtsläkte,
tillhörande lummerväxterna, mea c:a
700 arter, flertalet på fuktig och
skuggig mark i tropikerna. S. äro
örter, i stort sett lika
lummer-arterna. De skilja sig från dessa
därigenom, att de ha två slags
sporer, mega- och mikrosporer,
bildade i mega-, resp,
mikrospo-rangier (jfr Spor). Vild i
Sverige är S. selag inoi’des,
dvärg-1 u m m e r, mosslik, c: a 5 cm.
hög, allmän i Norrland på fuktig
gräsmark, sällsynt söderut. Flera
tropiska arter odlas som
krukväxter; de måste ha skugga och
vattnas rikligt, ä. lepidophyTla, i
s. Nord-Amerika, o. a. arter växa
på torra lokaler och utföra
hygro-skopiska rörelser av samma slag
som jerikorosornas (se d. o.).
Se’land, se Själland.
Selander. 1. Hjalmar S., f.
1859, teaterledare, har sedan 1890
lett en teatertrupp, som berest
svenska landsorten och Finland.
S., som själv är en framstående
skådespelare, har livligt
intresserat sig för höjande av
landsortsteaterns litterära nivå. Numera
(1927) anställd i Skådebanan (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
