Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shakspere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Shakspere
476
dess egenartade blandning av
romantiska och burleskt
realistiska element samt det
historiska dramat Richard II, i
vars vankelmodiga och
grubblande titelfigur S. skapat en
motsättning till Richard III. — Den
närmaste perioden, ”de stora
komediernas ti d”,
vilken är S:s lyckligaste och mest
harmoniska, inledes med den
dramatiskt verkningsfulla komedin
Merchant of Venice, där S. givit
en på sinnrika
kontrastverkningar byggd skildring av kampen
mellan rätten och rättshaveriet,
personifierade i Portias och
Shy-locks gestalter. De krönikespel, S.
tidigare odlat, förvandlar han nu
till realistiska lustspel med
historisk bakgrund (Henry IV, 2 dir;
Henry V), och i dem samt det
uppsluppna lustspelet Merry
wives of Windsor skapar han sin
mest fulländade komiska gestalt,
den muntre och pratsamme
upptågsmakaren Falstaff. — För S. är
den följande perioden ”de stora
tragediernas tid”, och i sina
skådespel skapar han nu en rad
överlägset tecknade tragiska
karaktärer, av vilka många höra
till världslitteraturens klassiska.
Först tillkom den mäktiga
tragedin Julius Caesar, det första
drama i världslitteraturen, som
skildrar hur hjälten (här den noble,
opraktiske drömmaren Brutus)
på grund av sin egen utveckling
bringas till undergång. I Hamlet
med dess gripande skildring av
melankolins och den bristande
handlingskraftens tragik skapar
S. ett av världslitteraturens mest
spelade och livligast
omdebatterade dramer, vilket för modern
dramatik spelat en roll jämförbar
med den som Oidipusdramat
spelat för antiken. Till denna period
höra även de bägge såväl
drama
tiskt som psykologiskt betydande
tragedierna Othello och Macbeth,
King Lear, en av ett mäktigt
patos och en uppdriven
känslo-styrka präglad faderskärlekens
tragedi, samt den lugnt
majestätiska Antony and Cleopatra. —
S: s sista period är
”sagospelens ti d”, och hit höra de efter
överflyttningen till Stratford
skrivna, av en resignerad och
harmonisk stämning burna
Cymbe-line och Winter’s tale samt
framför allt S:s sista stora
mästerverk, den på en gång fantasifyllda
och tankedigra The tempest, där
S. ger ett samlat uttryck åt
de idéer, som sysselsatte honom
under slutet av hans liv: hoppet
om en slutlig rättvisa, tron på
ungdomen och framtiden samt
övertygelsen, att kulturen till sist
skall segra över barbariet och
höja människorna till andlig
rikedom. — S. utgav icke själv sina
dramer, då dylika på hans tid
knappast betraktades som
litteratur, men kort efter S: s död fick
man en högre uppfattning av
dramats betydelse, och ett par av
S:s efterlevande vänner beslöto
då att utgiva en samlad upplaga
av hans dramer. Denna
folioupp-laga utkom 1623 och är för sin
tid jämförelsevis god. Intet avS:s
arbeten finnes bevarat i skaldens
egen handskrift. — S. är den
förste store möderne dramatikern,
ehuru å andra sidan icke
någon ensamstående företeelse, ty
även andra samtida dramatiker
voro betydande skalder. S:s
styrka är främst hans mångsidighet;
framför allt är han oöverträffad
som karaktärstecknare, och ingen
annan författare torde ha skapat
ett så rikhaltigt galleri av
olikartade personligheter. Särskilt
stor betydelse ha S:s tragiska
roller haft, och han är den förste,
Ord, som ej återfinnas under Sh-, torde sökas under Sch- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
