Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sicilienne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Sicilienne—Sic volo, sic jubeo
506
stannade hos Anjou, vardera delen
under namnet konungariket S. Pä
1400-t. var S. en tid på nytt
förenat med Neapel. Det tillhörde
jämte detta 1504—1713 det
spanska väldet, under vilken tid
öns tidigare välstånd ödelädes.
1713 tilldelades S. åt Savojen,
1720 återförenades det med
Neapel. 1815 erhöllo länderna namnet
konungariket ”Bägge Sicilierna”.
Sedan 1859 en framgångsrik
frigörelsekamp begynt under ledning
av Garibaldi, uppgick S. 1861 i
det enade Italien.
Sicilienne [-liä’nn] (fr.,
siciliansk) . Mus. SeSiciliano. —
Textil. Ett slags tvåskaftat
halvylletyg med glansigt kamgarn
(mohair 1. alpacka) till inslag.
Sic ftur ad a’stra, lat., ”så går
man till stjärnorna” (d. v. s. når
storhet och upphöjelse), citat från
Vergilius.
Sick, Ingeborg Maria, f.
1858, dansk författarinna, har
vunnit stor popularitet för sina
talrika romaner med religiös
anstrykning (bl. a. den till många
språk översatta Höjfjeldspræst,
1902; Helligt Aegteskab, 1903;
Farmor Ursulas Hare, 1909).
Sickati’v (fr. siccatif,
torkande), i oljefärger och fernissor
använt tillsatsämne med uppgift att
påskynda intorkningen. S. kunna
användas endast för oljor, som
innehålla omättade fettsyror;
deras verkan beror på en
katalysverkan, varigenom syre överföres
till oljan. Som S. komma vanl. i
fråga metaller, vilka kunna bilda
olika mättade oxider, ss. mangan,
kobolt och bly, endera i form av
oxider 1. oorganiska 1. organiska
salter, ss. brunsten, manganborat
samt linolje- och hartssyrornas
salter. De sistnämnda äro
flytande.
Sickenhammare, koppar- och
bleckslagarverktyg för böjning,
sickning, av plåt.
v. Si’ckingen, Franz, f. 1481,
d. 1523, tysk riksriddare, vann
genom framgångsrika enskilda
fejder, bl. a. mot staden Worms stort
inflytande. Han stod en tid i
tjänst hos Karl V, vars val till
kejsare han befrämjat. Av v.
Hut-ten vunnen för humanismen och
reformationen stödde han dennes
och Reuchlins kamp för de nya
idéerna. Av missnöje med
furstarnas ökade makt satte han sig 1522
i spetsen för ett riddaruppror men
inneslöts på en av sina borgar och
sårades dödligt. S:s mål torde ha
varit en omgestaltning av
riks-författningen och sekularisation
av kyrkogodsen.
Si’ckinger, Joseph Anton,
f. 1858, tysk skolman, skolchef i
Mannheim. S. har givit upphov
åt det s. k.
Mannheim-systemet, enl. vilket barnen
fördelas i olika klasser efter
begåvningen. Vid sidan av
normalklasserna finnas särskilda klasser
dels för svagt begåvade, dels för
barn med ovanlig begåvning.
Sickla, industriort i Nacka skn,
Sthlms 1., vid
Stockholm—Saltsjöns järnväg. I S. ligga a. b.
Atlas-Diesels verkstäder.
Si’cksack (fr. zigzag), bruten i
vinklar (om linje).
Sic tra’nsit glo’ria mu’ndi,
lat., ”så förgår världens
härlighet”, tillropas en nyvald påve
omedelbart före kröningen tre
gånger av en högre andlig
dignitär, under det denne för varje
gång uppbränner en bunt blånor.
Si’culus, se Diodoros 2.
Sic voTo, sic ju’beo, lat., ”så
vill jag, så befaller jag”, något
omändrat citat från Juvenalis,
ofta använt som beteckning för
maktbud utan rätts- 1.
förnuftsskäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
