Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sicilienne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Sida—Sidenindustri
508
Mrs Siddons. Mälnlng av Thomas
Gains-borough.
Sida, se Polyeder och
P o 1 y g o n.
Sida-medvind, vind, som
kommer in låringsvis om babord 1.
styrbord.
Siddha’nta (sanskr.,
fulländning) , se J ain i s t e r.
Siddons [si’ddns], Sarah, f.
Kemble, f. 1755, d. 1831,
engelsk skådespelerska, var större
delen av sitt liv anställd vid
Covent Garden Theatre i London
och utförde där de tragiska
huvudrollerna, spec. i Shaksperes
dramer. Hon ansågs som sin
samtids största skådespelerska.
Siden (mlty. siden, urspr. av
lat. se’ta, borst), se
Sidenindustri.
Sidenapa, se K 1 o a p o r.
Sidenindustri, den gren av
textilindustrin, som avser
tillverkning av siden, d. v. s.
vävnader, i vilka silke helt 1. delvis
ingår. S:s hemland är Kina,
där den med säkerhet kan
konstateras på 1000-t. f. Kr.
(traditionen gör den ännu något
år
tusende äldre). Under l:a årh.
f. Kr. och följande årh.
utvecklades en omfattande sidenexport
från Kina över Central-Asien till
Iran, varifrån den, företrädesvis
med parterna som förmedlare,
nådde romerska Orienten och
därifrån hela Romerska riket, där
sidenet skattades mycket högt.
Med silkesodlingens (se Silke)
införande fick S. fast fot i
Persien och östromerska riket; i det
senare nådde S. sin höjdpunkt på
1100- och 1200-t. och spreds
därifrån till Italien (huvudorter:
Genua, Venedig, Florens och
Milano). Morerna grundade
Spaniens S. (huvudorter:
Alme-ria, Cördoba, Granada och
Sevilla). Iranska och syriska
vävnader sökte sig nu väg till ö.
Asien, östromerska till Persien,
och under senare medeltiden var
hela främre Orienten avnämare
till Italiens S. Frankrikes S.,
grundad på 1400-t., blev i senare
delen av 1600-t. främst genom
Colberts åtgöranden en
kvalitativt högtstående storindustri.
Genom Nantesiska ediktets
upphävande 1685 drevos massor av
vävare och mönstertecknare till
utlandet (England, Holland, Schweiz,
Tyskland), varigenom dessa
länders S., så länge de franska
stiltraditionerna gjorde sig gällande,
gjorde Frankrike dess rangplats
stridig. Nutida större centra för
S. i Europa äro Lyon, Milano,
Krefeld, Zürich, Basel och
Rei-chenberg. Av utomeuropeiska
länder utveckla framför allt Kina,
Japan och För. Stat, en
livskraftig S. För. Stat:s S., som
grundades först 1810, ligger f. n.
långt framför andra länders betr,
produktionens storlek och
tillverkningsvärde. — I Sverige
erhöll S. nämnvärd utveckling först
på 1700-t. 1760 funnos här 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
