Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Silesius—Silfverstolpe
552
Sileshår. Drosera rotundifolia. T. h.
blad, vars tentakler böjt ihop sig över
en fångad insekt.
kroppen. Se vid.
Insektätande växter. — Av släktets över
80 arter finnas flertalet i
tropikerna och i Australien, blott tre
i Europa. De senare förekomma
även i Sverige, på högmossar över
nästan hela landet; de ha små
vita blommor. Allmännast är
Drosera rotundifoTia, 1—2 dm.
hög med cirkelrunda bladskivor,
sällsyntare äro Drosera
longifo’-lia (a’nglica), med långa, smala
blad, och Drosera interme’dia,
med omvänt äggrunda blad.
Sile’sius (”från Schlesien”),
se Angelus Silesius.
Silfverschiöld, Nils, f. 1753,
d. 1813, frih., militär, en av den
liberala oppositionens ledare på
riksdagen i Norrköping 1800.
Silfversparre, Isak Lars,
f. 1753, d. 1833, generalmajor,
hovmarskalk. S. deltog i Gustav
IV Adolfs tillfångatagande 1809
och förde ss. generaladjutant
befälet i Sthlm vid kronprins Karl
Augusts likfärd 1810, varvid hans
oförsvarligt slappa försök att
rädda A. v. Fersen d. y. undan
pöbeln misslyckades.
Silfverstolpe (stavat
Silverstolpe av S. 1—3 och
5), ätt av skotsk härstamning,
hette urspr. M a s c o 11, adlad
1751. 1. Axel Gabriel
S., f. 1762, d. 1816,
politiker och skriftställare, led.
av Sv. akad. 1794,
riddarhussekreterare 1795. S., som var en
frisinnad och självständig politiker,
var medlem av
konstitutionsutskottet 1809. Som poet slöt han
sig till de gustavianska diktarna.
— 2. Fredrik Samuel S.,
f. 1769, d. 1851, den föreg:s
broder, diplomat, skriftställare,
överintendent och preses i
Konstakademin 1813—36. S. representerade
gentemot de nya strömningarna,
särskilt den götiska, hårdnackat
traditionalismen. — 3. Gustav
Abraham S., f. 1772, d.
1824, de föreg:s broder,
skriftställare, publicist. S. tillhörde i
Uppsala den radikala krets, som
utgjorde den s. k. Juntan (jfr
H ö i j e r), och utgav litterära
publikationer i den tyska
nyklassiska filosofins anda. — 4. Ma g
-dal en a (Malla) S., f.
Mont-g o m e r y, f. 1782, d. 1861,
maka till överste David S. (f.
1769, d. 1819; de föreg:s kusin).
S:s salong i Uppsala var en
samlingspunkt för det romantiska
skedets vittra och vetenskapliga
storheter. Hon har även givit
fylliga bidrag till detta skedes
litterära och kulturella historia i sina
memoarer (utg. av M.
Grandin-son, 4 dir, 1908—11). — 5. G u d
-mund Leonard S., f. 1815,
d. 1853, brorson till S. 1—3,
skald, kanslist vid riddarhuset.
S:s lyrik (Dikter, 2 dir, 1851—
52) står med sin måttfulla,
humanistiskt betonade prägel i stark
motsättning till tidens politiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
