Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silhuett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Silhuett—Siljan
554
Siljan. Utsikt från Pllntsbergs by, Leksand.
färgade diktning. — 6. Karl
S., f. 1840, d. 1899, historiker,
arkivarie i Riksarkivet 1896,
hovmarskalk, utgav bl. a. ett
parti av Svenskt Diplomatarium
och av Sveriges ridderskaps och
adels riksdagsprotokoll samt 1875
—80 tidskriften Historiskt
bibliotek. — 7. Gunnar
Masco 11 S., f. 1893, sonsons son till
S. 3, skald, intendent vid Kungl.
Husgerådskammaren 1920,
konstkritiker i Stockholms-Tidningen
1926. S. har utgivit
diktsamlingarna Arvet (1919), Dagsljus
(1923) och Vardag (1926), i vilka
han särskilt inspirerats av
barndomsminnena från en uppsvensk
herrgård.
Silhue’tt, siluett (fr.
sil-houette, efter den franske
ministern Étienne de
Silhouet-t e, d. 1767), skuggbild,
konturbild. Porträtt i S., vanl. klippta i
svart papper, voro under
1700-och 1800-t. synnerligen populära.
Si’lica-tegel, se Tegel.
Silici’der, föreningar mellan
kisel och metaller. Spec. viktig är
järnsilicid, som ingår i kiseljärn.
Sili’cium, se Kisel.
Siliciumkarbid, se C a r b o
-r u n d u m.
Si’licospiegel [-sjpi’gel] (ty.,
”kiselspegel”), se Järn sp. 324.
Silika’ter, se K i s e 1 f ö r e
-n i n g a r.
Silika’tgrad, se Slagg.
Siliquo’sae, se Cruciferae.
Sili’stria, stad i Dobrodja,
Rumänien, vid Donau. Fästning. S.
har spelat en viktig roll i flera
rysk-turkiska krig. 12,000 inv.
Sili’t, ett med silundum (se d.
o.) närbesläktat ämne, som
framställes genom uppvärmning till
hög temperatur av en blandning
av siliciumkarbid med kisel och
glycerin, vilken blandning före
upphettningen formats på önskat
sätt. S. användes som elektriskt
motståndsmaterial.
Siljan, Sveriges till storleken
sjunde insjö, ung. mitt i Dalarna,
inom socknarna Mora, Rättvik,
Leksand, Siljansnäs och Sollerön.
290 kvkm. 36 km. lång; största
bredd 25 km. Största djup 120 m.
S. är en gravsänka, men den
väldiga, canonartade djupränna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
