Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sillgrissla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Sillgrissla—Siloti
562
hålor svarta. Längd intill 28 cm.,
vanl. mindre. Medelhavet,
Europas västkust; sällsynt vid
Bohuslän. — Jfr F i s k e sp. 48 ff.
Sillgrissla, se G r i s s 1 e
-släktet.
Sillhövda, socken i Blek. 1.,
jämte Fridlevstad pastorat i
Lunds stift. 2,250 inv.
Silliman [si’lliman],
Benjamin, f. 1779, d. 1864,
nordamerikansk naturforskare, prof,
vid Yale College och
grundläggaren av geologiundervisningen i
Amerika. Grundade 1818 och
utgav en följd av år The American
journal of Science, som
fortfarande är en av Nord-Amerikas
förnämsta naturvetenskapliga
tidskrifter, samt organiserade de
första geologiska statsanstalterna
i Amerika.
Sillimani’t, mineral, bestående
av aluminiumsilikat, Al2SiO5,
alltså kemiskt överensstämmande
med andalusit (se d. o.) ;
kristalliserar som denna rombiskt och
bildar bruna 1. gulaktiga
stäng-liga aggregat.
Sillkungfiskar, b a n d f i s
-kar, Trachypte’ridae, en fam.
Taggfeningar med lång,
platt kropp utan fjäll.
Ryggfenan sträcker sig längs hela
ovansidan; analfena saknas vanl.
Sillkungen, Regale’cus
gle’sne, saknar även stjärtfena.
Silvervit med mörka fläckar och
längsband, fenor röda. Längd 5—
6 m. 1. mer. — Hos vågmären,
Trachy’pterus a’rcticus, avfaller
stjärtfenans undre flik hos äldre
individ. — N. Atlanten på stort
djup.
Sillmjöl, se
Fiskeriav-f all.
Sillval, se F e n v a 1 a r.
SiTo, ort i mell. Palestinas
bergland, ung. mitt emellan Be-
Sillkungfiskar. Vågmär. Längd intill
3 m.
tel och Sikem, nu en förfallen by,
Selun. I S. stod arken under lång
tid i en där uppförd helgedom.
Se vid. Eliderna.
Silo, sp., förvaringsrum för
säd m. m., numera även namn på
rum för pressfoder (se d. o.).
Si’loa (i Septuaginta och N.
T. S i’ 1 o a m), i det gamla
Jerusalem namn på en plats vid s.
sidan av ö. stadskullen, resp, på
de här gjorda
bevattningsanordningarna. Vattnet till S. kom från
källan Gihon (numera
Maria-källan; se kartan till
Jerusalem sp. 114), till vilken man
redan tidigt synes ha sökt sig ned
från stadens inre genom ett schakt
i berget. Man anlade emellertid
också en kanal runt östsidan in
till S. (på denna anspelar trol.
Jes. 8:6). Yngst är sannolikt den
536 m. långa tunnel, den
egentliga, trol. på Hiskias tid anlagda
och med en bassäng förenade s. k.
Siloa k analen, som från
Mariakällan genom själva berget
går ned till S. och upptar en längd
av nära 536 m. Vid tunnelns
mynning påträffades 1880 en sexradig
inskrift, som berättar om arbetets
fullbordan och som är av stor bet.
för kännedomen om den äldre
hebreiska skriftformen. Dammen
vid S. (jfr Joh. 9) utvidgades
möjl. redan av Her odes den
store och därpå ytterligare under
kristen tid.
Silo’ti, Aleksandr 11 j i t j,
f. 1863, rysk pianist, lärjunge till
Liszt. S. har i Ryssland och
flerstädes utomlands (även i Sverige)
vunnit berömmelse för glänsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
