Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinn-feinrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Sint ut sunt, aut non sint—Sinusoid
612
Sektion av sintringsanläggning enligt
Greenawalts system. 1 sintringspanna, 2
galler, 3 ficka för sinter, 4 ficka för
mull, 5 ficka för slig, 6 sugfläkt. —
Under: Längdsektion av sintringspanna.
ten är utbildad till en rost,
ut-bredes en fuktig blandning av
slig och bränsle (träkols- 1.
koks-stybb). Chargens överyta avj
ämnas och antändes. Rummet under
rosten är förbundet med en
kraftig fläkt, vilken igångsättes
samtidigt med tändningen och
suger luft uppifrån och nedåt
genom chargen, som härvid
sintrar ihop till en fast kaka. Enär
bränslemängden i blandningen är
ringa (4—8 %) och
luftöverskottet vid förbränningen stort,
oxideras och bortföres i sligen
förefintligt sulfidsvavel. Då chargen
är genombränd, tippas pannan,
och sinterkakan störtas över ett
grovt galler, så att den
sönderslås i lagom grova stycken. —
Kontinuerliga sintringsmaskiner
med ett flertal pannor monterade
på ett band 1. å en karusell ha
fått stor användning i utlandet.
— Enl. en annan metod, H u n
-tington-Heberleins, be-skickas en med rost försedd kon-
verter med ett glödande lager
koksstybb, varöver
sligbland-ningen utbredes. Luft inpressas
under rosten och sintringen sker
sålunda från bottnen mot ytan.
— Vid bearbetning av rika
bly-malmssliger avrostas dessa
numera i kontinuerliga
sintringsmaskiner, varvid även
tillvaratagas de vid röstningen bildade
svavelsyrlighetsgaserna.
Sint ut sunt, aut non sint, lat.,
”må de. vara, som de äro, eller icke
vara”, yttrande av
jesuitgeneralen L. Ricci (1758—73), riktat
mot kravet på reformering av
ordens stadgar (före dess
upphävande 1773); ofta citerat som uttryck
för en orubbligt konservativ
ståndpunkt.
Sinu’mbralampan (av lat.
si’ne, utan, och u’mbra, skugga),
se Lampa sp. 179.
Si’nus (lat., vik). Anat. S.
användes bl. a. om näsans bihålor
(se Kranium sp. 1290), om
venösa blodledare i
hjärnhin-norna (se Hjärna sp. 808) och
om vecket mellan övre hålvenen
och högra förmaket hos hjärtat
(jfr d. o. sp. 825). — Matem. Se
Trigonometri. S. är lat.
övers, av arab, djaib, vik,
förvanskning av djiba, arab,
trans-skription av sanskr. djiva, korda.
Sinusfunktion, funktion av
formen a sin bx c där a, b och c
äro konstanter.
Sinusmätare, instrument för
mätning av reaktiv energi (k i
-losi’nmätare) 1. effekt,
konstruerade på liknande sätt som
vanliga energi- och effektmätare
(se Elektriska
mätinstrument sp. 886 och 888)
men på så sätt, att utslaget beror
på sinus för fasförskjutningen i
st. f. cosinus.
Sinusoi’d (av sinus och grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
