Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinusström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Sinusström—Sionismen
614
ei’dos, form), kurva, vars
ekvation är y = sin x.
Sinusström, elektrisk
växelström, där strömstyrkan är en
sinusfunktion av tiden.
Sinussvängning, se
Sväng-ningsrörelser.
Sion [-å’g], ty. Sitten,
huvudstad i kantonen Valais, Schweiz,
nära Rhöne. S. är vackert beläget
och har bevarat mycket av sin
medeltida prägel. Katolsk biskop.
7,000 inv.
Si’on, urspr. det gamla
bergfästet i Jerusalem (se d. o. sp.
116), sedermera även namn på
tempelplatsen samt staden själv,
resp. Israel (ofta personifierade
ss. feminina: ”dottern S.” etc.);
i kristet språkbruk beteckning
för församlingen m. m.
Sioni’smen, zionismen
(efter Sion), benämning på en
rörelse, åsyftande att skapa ett
nationellt judiskt samhälle i
Palestina. — S. har sina rötter i
rörelser bland öst-Europas judar
under 1800-t:s senare del,
framkallade av den ryska
nationalismens judefientlighet men även av
traditionell, religiös kärlek till
det heliga landet samt
inträngandet av västeuropeiska frihets- och
nationalitetsidéer bland de i
traditionsbunden avskildhet levande
judemassorna. Spontana
utvandringar till Palestina vunno från
1878 understöd av västjudiska
filantroper, vilka också sökte
kulturellt höja Orientens judar
genom skolor, sjukvård och
grundandet av jordbrukskolonier.
Samtidigt gjorde den från
konservativa kretsar i Tyskland
utgångna politiska antisemitismen (se
d. o.) även i Väst-Europa
intresset för ”judefrågan” mera
levande. T h. H e r z 1, förtrogen
med den extrema nationalismens
idéer från sitt österrikiska
hem
land, skrev under intrycket av
antisemitismens excessei- Der
Juden-staat (1895), i vilken han
framlade de tankar, som blevo ledande
för den moderna, politiskt
inriktade S. Idén har vunnit ett
mycket betydande antal anhängare i
Europa och Amerika men också
mött bestämt motstånd bland de
gammaltroende samt hos stora
kretsar av västeuropeiska judar.
Judarna utgöra enl. Herzls
åskådning en nation men sakna de
normala livsbetingelserna därför:
gemensamt territorium, språk och
styrelse. Botemedlet vore
grundandet av en judestat i
Palestina, dit redan en svag
emigra-tionsström gick och som av
ideella skäl vore det enda
tänkbara judelandet. Genom Herzl
och M. Nor dau fick S. sitt
första program; man grundade
1897 på en kongress i Basel en
organisation och sökte på
politisk väg påverka Turkiet att
upplåta Palestina för en större judisk
invandring. Då detta
misslyckades, underhöll man intresset för
S. genom kraftig nationalistisk
agitation och understödjande av
de praktisk-filantropiska
koloni-seringssträvandena, vilka fram
till 1914 lyckades mer än
fördubbla antalet judar i Palestina
samt koncentrera dem på
jordbruksnäringen. — Genom
världskriget, Turkiets nederlag och
Englands beslut att stödja S.
(Bal-fours deklaration 2 nov. 1917 och
dess bekräftande vid San
Remo-konferensen 1920) skapades nya
förutsättningar, om också i vaga
former (upprättandet av ett
”judiskt nationellt hem i Palestina”)
för förverkligandet av den
politiska S. (jfr Palestina sp.
1541). Den under kriget med
hälften reducerade judiska
befolkningen i Palestina (1914 120,000,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
