Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinusström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Sioux—Siren
616
1919 65,000) ökades snabbt
genom invandring, som
möjliggjordes genom väldiga
penninginsamlingar och gynnades av
efterkrigstidens nöd och oroligheter i
öst-och Central-Europa. Den s. k.
”nationalfonden” uppköper
betydande jordområden, och andra
organisationer sörja för
väganlägg-ningar, bevattning, sanering och
elektrifiering; framför allt har
dock invandringen, som på sin
hittillsvarande höjdpunkt (1924
—25) omfattade över 13,000
personer på ett år, kommit städerna
Jafa (med den rent judiska
förstaden Tel Aviv), Jerusalem och
Haifa till godo. — En vinst för den
”kulturella S.” (främst
representerad av A. G i n s b e r g, ”Achad
Haam”, en ryskjudisk
skriftställare, d. 1927) var grundläggandet
av ett hebreiskt universitet i
Jerusalem (1925). — Motstånd från
landets muhammedanska
befolkning (500,000 mot c:a 100,000
judar) och ekonomiska svårigheter
ha senare nödvändiggjort en
minskning av invandringen samt
tvingat den engelska regeringen
att hålla den påbörjade
utvecklingen tillbaka (jfr Palestina
sp. 1542). S. har hittills med stora
offer lyckats till Palestina
förflytta högst 50,000 av de 13 å 15
mill. judar, som finnas i världen,
och förskaffa de inflyttade en
viss kulturell autonomi samt
befordra Palestinas kulturella och
ekonomiska utveckling. Om S: s
framtidsutsikter och betydelse äro
meningarna mycket delade.
Sioux [so], se I n d i a n e r sp.
1295.
Sioux City [so si’tti], stad i
lowa, För. Stat., vid Big Sioux
Rivers inflöde i Missouri.
Slakteri- och kvarnindustri. 7 0,000 inv.
Sioux Falls [so fåls], stad i
Syd-Dakota, mell. För. Stat., vid
Missouris biflod Big Sioux River.
Kvarnindustri. 30,000 inv.
Sippa, se An e m o n e,
Pulsa t i 11 a och Fjällsippa.
Sippar, se A b u - H ab b a.
Sippranka, se C 1 e m a t i s.
Sipunculoi’dea, en klass
marina Ringmaskar med
säck-formig, osegmenterad kropp och
av tentakler omgiven
munöppning. Borst saknas. S. leva i
sand 1. slam. Flera arter vid
Sveriges västkust och i Östersjön.
Sir [so(r)| (eng., av lat.
se’-niw, äldre), titel för baronet och
knight (blott framför
dopnamnet) ; tilltalsord i allm. (”min
herre”), då namnet ej nämnes.
Siracusa [-ko’sa], se
Syra-k u s a.
Si’rap, s i r u p (urspr. av
arab, sjarab, dryck). Tekn. Se
Sockertillverkning. —
Farm. Vanl. 63 %-ig kokad
sockerlösning med 1. utan
tillsättningar, ss. pomeransblomvatten.
S. användes för att förtaga
oangenäm smak.
Sira’t (ty. Zierat), prydnad,
ut-sirning.
Sirda’r, annan form för serdax.
Sir-Darja, annan form för
Syr-Darja.
Sire [sir] (fr., av lat. se’nior,
äldre), under medeltiden titel för
vissa förnäma adelssläkters
överhuvuden; från 1500-t.
uteslutande titel (vid tilltal) för kejsare
och konungar.
Sire’don, se A mb 1 y s t o m a.
Sireköpinge. 1. Socken i
Malmöh. 1., jämte Halmstad
pastorat i Lunds stift. 1,150 inv.
— 2. Gods i S. 1, tillhörde under
1700-t. ätten Ramel, under
1800-t: s förra hälft f riherrliga ätten v.
Schwerin.
Sire’n. L Se S i r e n e r.
— 2. Signalapparat,
beståen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
