Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukkassa - Sjuksköterskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Sjuksköterskor
636
500 kr. Statens bidrag till
sjuk-kasseverksamheten uppgår till
över 3 mill. kr. årligen. F. n.
(1927) finnas omkr. 1,240 S.;
antalet något fallande till följd av
ökad lokal centralisering,
befrämjad bl. a. genom kommunala
bidrag1. För att bereda sjuklijälp,
dä sjukhjälpsrätten till fullo
utnyttjats i vanlig S., finnas s. k. [-fortsättningssjukkas-sor-]
{+fortsättningssjukkas-
sor+} (32 st.). Ledningen av och
tillsynen över sjukkasseväsendet
utövas av Socialstyrelsen, som
för ett särskilt s j u k k a s s e ■
register för inskrivning av
de uppgifter rör. S., som enl. lag
skola anmälas för registrering,
samt årligen utger Samling av
anmälningar till sjukkasseregistret.
Dessutom publiceras i serien
Sveriges officiella statistik
redogörelsen Registrerade sjukkassor
(den senaste omfattande åren
1922—24). — Med ledning av ett
av statens besparingskommitté
1925 utarbetat förslag ang.
socialförsäkringens organisation
framlades vid 1926 års riksdag
propositioner om ändrade bestämmelser
rör. det frivilliga
sjukkasseväsendet. Riksdagen avslog dessa, och
frågan underkastades ny
utredning, som ledde till förslag i
ämnet från K. M:t vid 1927 års
riksdag. Ss. principiellt
betydelsefullast betraktades i
regeringsförsla-get införandet av sjukvårdande
verksamhet från S:s sida. Man
ville genom den statsunderstödda
sjukkasseverksamheten icke
endast lindra sjukdomens
ekonomiska verkningar för individen
utan även aktivt ingripa för att
häva 1. bota densamma. För att
nå fram till större effektivitet
önskade man taga ett avgörande
steg i centraliserande riktning
genom att konstituera särskilda
di-striktssjukkassor för olika lokalt
begränsade områden. De mindre
kassorna skulle alltjämt äga
utbetala sjukpenning under de första
100 sjukdagarna, men för tiden
därutöver samt i fråga om
sjukvård ansågs hjälpen böra meddelas
av distriktssjukkassa. Dessa
kassor skulle dessutom förmedla
samarbetet med annan
socialförsäkring. På grund av de förmåner,
distriktssjukkassorna kunde
erbjuda, väntades all nyrekrytering
gå till dessa, varigenom en lokal
centralisering så småningom
beräknades komma till stånd.
K. M:ts förslag vann emellertid
icke riksdagens bifall.
Sjuksköterskor, för sjukvård
vid vissa sjukvårdsinrättningar
speciellt utbildad kvinnlig
personal. Sjuksköterskeväsendet i
Sverige har utvecklats helt på
enskildas initiativ men har genom
riksdagsbeslut (1919) och Kungl.
kung, av 1920 delvis ställts under
statlig kontroll, i det vissa
utbild-ningsanstalter för S. förklarats
vara av staten godkända. Dessa
äro skolorna vid: Röda korset,
Sophiahemmet, Föreningen Södra
Sveriges Sjuksköterskehem i
Lund, Samariterhemmet i
Uppsala, Svenska diakonissällskapet,
Akademiska sjukhuset i Uppsala,
Sabbatsbergs sjukhus, Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg samt vid en del större
länslasarett. Utbildningstiden är
minst 2 år (vid flertalet godkända
skolor 3 år). De S., som där
utbildats och anstäUts i det allmännas
tjänst, äro pensionsberättigade.
Åldersgränserna för antagande
som elev äro 20 och 27 år. För
vinnande av anställning som s. k.
distriktssköterska (S. för besörjande
av sjuk- och allmän hälsovård i
hemmen inom bestämda distrikt)
fordras utom genomgående av
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Sch- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
