Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksköterskor - Sjukstuga - Sjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Sjukstuga—Sjukvård
638
Tab. I. Utbildad sjukvårdspersonal i Sverige 1925.
Civila
tjänsteläkare Läkare i
enskild sjukvård Tandläkare Sjuksköterskor (utom de vid
sjukvårdsanstalter) Barnmorskor (utom de vid allm.
förlossnings-anstalter) Sjukgymnaster (legitimerade)
Tjäns-tean-ställda I
enskild sjukvård Tjänste-anställda och anställda {+och an- ställda+} vid
privata förloss-ningsan-stalter I
enskild sjukvård
I städer och större samhällen 764 583 678 225 830 274 390 529
På landsbygden . . 472 98 115 739 171 2,009 270 82
godkänd sjuksköterskeskola att
ha genomgått kurs vid statens
skola för utbildning av
distriktssköterskor i Sthlm med
undervisning i barnavård och
barnavårds-inspektion, dispensärvård och
bostadshygien, sinnessjukvård,
epidemivård och desinfektion,
invalid- och vanförevård,
matlagning och huslig ekonomi samt
social lagstiftning. Jfr
Sjukvård, tab. I. — Plats
anskaffning för S. sker vid statligt
godkända s j u k s k ö t e r s k e
-byråer.
Sjukstuga, Sjuktransport,
S j u k t å g, se Sjukvård sp.
638, resp. 650.
Sjukvård. A) Civil s j uk
-och hälsovård (jfr
Hälsovård) i Sverige står under
Medicinalstyrelsens (jfr d. o.)
överinseende och utövas av
tjänsteläkare (p r o v i n s i a’ 1 - och
stadsläkare samt läkare vid
sjukhus), läkare i enskild S.,
tandläkare,
sjukgymnaster o. a. sjukvårdspersonal,
sjuksköterskor,
barnmorskor m. fl. (ang.
utbildning och uppgifter se resp,
uppslagsord). — Specialiseringen av
S. har givit upphov till olika
sjukvårdsanstalter. Dylik med
minst 25 sängar, vilken lyder
un
der lasarettsstadgan, kallas
lasarett (se d. o.). Vanl. finnas flera
sådana i ett län (länslasarett 1.,
större, centrallasarett). På
lasarett skola intas sådana sjuka, om
vilka ej är föreskrivet, att de på
grund av sin sjukdom skola intas
å andra sjukvårdsinrättningar,
och vilka därjämte ej anses för
obotliga (undantag göras dock
ofta). Ett viktigt led i S. vid
några få större lasarett fylles av
poliklinikerna (se Klinik), vilka
fungera dels för intagning av nya
patienter, dels för i det närmaste
kostnadsfri behandling vid
tillfälliga 1. regelbundet återkommande
besök av sjuka, som ej behöva
sjukhusvistelse. I Sthlm finnas
även fristående polikliniker. Vid
Sthlms polikliniker avlades 1924
besök av 143,082 patienter, vid
Göteborgs av 137,000. —
Liknande uppgift som lasaretten ha
sjukstugorna, med högst 24
sängar försedda
sjukvårdsinrättningar, som delvis underhållas av
landsting och ej äro underkastade
lasarettsstadgan. — Sjukhus
vid
försörjningsinrättningar finnas c: a 20, ofta
med både allmänna
sjukavdelningar och avdelningar för
sinnessjuka och. för tuberkulösa. -—
En upptagningsanstalt
Ord, som ej återfinnas under Sj-, torde sökas under Soh- och Sh-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
