Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skagerakslaget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Skagerakslaget
714
1 juni 1916. Den engelska ”stora
flottan” under amiral Jellicoe
befann sig sedan 30 maj på ett av
sina vanliga ”svep” ned i s.
Nordsjön; den tyska ”högsjöflottan”
under amiral v. Scheer utförde 31
maj en framstöt mot norska
kusten. Mellan de båda flottornas
framskjutna spaningsstyrkor
uppstod kontakt 31 maj kl. 3,20 e. m.
(medeleuropeisk tid) och härmed
inleddes en serie strider mellan
delar av flottorna, pågående
intill dagningen 1 juni. Slagets
första skede (intill omkr. kl. 6,30
e. m.) bestod av en artilleristrid
mellan spaningsstyrkornas
huvudkrafter (slagkryssare, under
amiralerna Beatty och v. Hipper),
vari tyska slagflottan senare
ingrep. Slagets andra skede, som
varade till skymningen,
utkämpades under tidvis mycket inskränkt
sikt och kännetecknades av ett
antal korta artilleristrider,
avbrutna av längre stridspauser,
mellan delar av slagflottorna samt
flera tyska jagartorpedanfall.
Något avgörande nåddes icke, trots
att engelska flottan var nära
dubbelt överlägsen den tyska
och därtill befann sig i ett
taktiskt gynnsammare läge. Den
engelska slagflottan, som vid
mörkrets inbrott stod ostvart om
motståndaren, styrde under
natten (slagets tredje skede)
syd-vart. Tyska flottan, som styrde
sydostvart och tätt akter om
den engelska flottan mot Horns
rev (utanför Blaavandshuk) blev
utsatt för upprepade
torpedanfall men lyckades, ehuru med
några fartygsförluster, uppnå Horns
revs fyrskepp i dagningen och
styrde därefter längs Jylland
ned mot egna baser. Den engelska
flottan vände i gryningen
nordvart och gick senare under dagen
hem. Inga U-bätar och praktiskt
Skagerakslagets två första skeden.
taget inga luftstridskrafter
del-togo i slaget. — Förlusterna
utgjorde på engelsk sida: 6,950 man
samt 3 slagkryssare, 3 äldre
pansarkryssare och 8 jagare (summa
115,000 ton), och på tysk sida:
3,060 man samt 1 slagkryssare,
1 äldre slagskepp, 4 lätta
kryssare och 5 jagare (summa 61,200
ton). Flera fartyg å ömse sidor
voro därjämte svårt skadade. —
S. medförde icke någon ändring
av sjökrigsläget och kan i så
måtto anses oavgjort. I
England hade man dock väntat en
annan utgång, och Jellicoes
taktik har där starkt klandrats.
Särskilt har det lagts honom till
last, att han icke nog energiskt
fasthöll sin motståndare under
slagets andra skede. Han har dock
även funnit försvarare, vilka
ve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
