Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Skap—Skapelse
726
i
Hotell Falsterbohus.
voro dessa handels- och
fiskeprivilegier vid S. en av de viktigaste
tvistepunkterna. Falsterbo
(uppkallat efter böndernas från
Fal-ster fiskebodar) utvecklades på
1300-t. till stad och överflyglade
på 1400-t. Skanör ss.
marknadsplats. Sillfisket därstädes hade
emellertid då börjat förlora i
internationell betydelse, och
städerna nedsjönko på 1600-t. till
bylik-nande samhällen för att först i
senaste tid återuppblomstra.
Skap, hos husdjur det hudveck,
som omsluter penis.
Skaparrätt, författares och
konstnärers rätt till sina arbeten.
Se Immateriell
förmögenhetsrätt.
Skapelse, världens
frambringande 1. daning genom en
övermänsklig varelses 1. gudoms
handling 1. vilja. Redan hos primitiva
stammar förekomma försök att
förklara uppkomsten av världen.
Ej sällan härledes den från ett
to-temdjurs 1. annat märkligt djurs
verksamhet (så särskilt ofta hos
Nord-Amerikas indianer). Andra
stammar (spec. i Australien)
anta världen med alla dess
inrättningar (stammens sedvänjor
etc.) i urtiden vara danad av en
mäktig varelse, vilken dock ej
åtnjuter någon dyrkan. Det
vanligaste är eljest, att S. förbindes
med religionens gudagestalter. I
gamla tider är skapelseakten
härvid ofta starkt mytologiskt
tänkt och gränsar då stundom
till den halvt opersonliga
kosmo-gonin (se d. o.). Så talas
flerstädes om ett äktenskap mellan
himmel och jord etc. Klarare är den
personliga karaktären, då man
berättar om en viss gudoms (1.
flera gudars) segerrika strid mot
ett vidunder, personifikationen
av kaos, det obändiga havet
o. s. v. (så hos babylonierna; för
G. T: s del jfr L e v i a t a n).
Härmed kan jämföras den hos
flera folk (indier, nordbor etc.)
mötande idén om världens S. ur en
jättes 1. mänsklig varelses kropp.
Av Moseböckernas källor
innehåller Jahvisten (1 Mos. 2) ej en
egentlig skapelseberättelse utan
blott en naiv, med sagans färger
utförd och till Palestinas
förhållanden anknytande berättelse om
hur Gud skapat mannen,
lustgården, djuren och kvinnan. Stark
reflexion möter däremot i
Präst-kodex’ systematiskt genomförda
berättelse om S. (1 Mos. 1) :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
