Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Skapolit—Skara
728
1. Sjukhus. 2. Museum. 3. Högre
flickskola. 4.
Folkskollärarinneseminari-um. 5. Veterinärinrättning. 6. Folkskola.
7. Stiftsbibliotek. 8. Domkyrka. 9.
Rådhus. 10. Stortorget. 11. Högre allmänt
läroverk. 12. Domkapitelshus. 13.
Stadshotell. 14. Svinslakteri. 15.
Järnvägsstation. 16. Platsen för Brobacka forna
fästning. 17. Gasverk. 18.
Kloakreningsverk. 19. Elektricitetsverk.
denna fortgår från det lägre till
det högre, och de gamla
antropo-morfismerna äro så gott som
helt försvunna (Gud skapar
genom sitt blotta, befallande ord).
Idén om Guds allsmäktiga
ska-parord utvecklades i judendomen
till läran, att Gud skapat allt av
intet. Från judendomen övertog
kristendomen den majestätiska
skapelsetron, värnade den mot
gnosticismen och kombinerade
den med den grekiska idealismens
tankar. Origenes lärde, påverkad
från grekiskt håll, rentav en av
evighet fortgående S., en
åskådning, som visserl. avvisades av
andra kyrkolärare men i nyare
tid åter vunnit beaktande. Den
förblivande innebörden i tron på
en S. är övertygelsen, att världen
har ett gudomligt upphov.
Däremot kan det, enl. den nutida
teologins övertygelse, ej tillhöra
religionen att utsäga något om det
faktiska förloppet av världarnas
och livets utveckling. — Världens
skapelse har tagits till
utgångspunkt för flera tideräkningar,
bl. a. den grekiska och judiska.
Skapoli’t, w e r n e r i’ t,
färglöst, vitt 1. svagt färgat mineral,
kristalliserar som långa pelare
och består av olika blandningar
kalciumaluminiumsilikat (m e
-joni’tsilika’t) och
natriumaluminium silikat
(mariali’t-silikat), det senare med något
klornatrium. Man skiljer mellan
mejonit, m i z z o n i’ t och
marialit med resp. 40—
48, 48—56 och 56—64 %
kisel-syra. S. förekommer bl. a. i
erup-tiva bergarter och som
kontaktmineral i marmor; omvandlas till
epidot, albit, glimmer etc.
Skapula’rium, se S c a p u 1 a
-r i u m.
Skara, stad i Skarab. L,
belägen på slättlandet 1,5 km. v. om
Billingen. Säte för biskop. 6,620
inv. — S. har i huvudsak behållit
sin medeltida stadsplan med
gatorna utstrålande från
Stortorget, intill vilket domkyrkan (se
Skara domkyrka) och
läroverket äro belägna. Bebyggelsen
stammar övervägande från 1800-t.
Högre allmänt läroverk,
stiftsbibliotek, seminarier för folk- och
småskollärarinnor, högre
flickskola, lantmannaskola och
veterinärinrättning. Västergötlands
fornminnesförenings museum,
inrymt i en 1920 uppförd byggnad,
är ett av landets största
länsmuseer. Industrin sysselsatte
1924 vid 13 arbetsställen 185
arbetare, därav hälften vid Skara nya
skofabriks a. b., grundat 1912. S.
har station vid Lidköping—Skara
—Stenstorps,
Skara—Timmersdala och
Västergötland—Göteborgs järnvägar. S. bildar jämte
S. landskommun (415 inv.),
Härlunda, Bjärka och Händene
pastorat i Skara stift, —
Histo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
